Jordens struktur och endogena krafter

• Jordens struktur består av olika lager med distinkta egenskaper.

Kärnan

• Den inre kärnan är fast och består av järn och nickel.
• Den yttre kärnan är flytande.

Inre och yttre manteln

• Ligger ovanför kärnan och är delvis smält, vilket tillåter materialrörelser.
• Består av övre och nedre mantel.

Litosfären

• Det yttre, fasta lagret som består av jordskorpan och den övre delen av manteln.
• Den är platsen för de tektoniska plattorna.

Jordskorpan

• Det yttersta och tunnaste lagret.
• Består av kontinentalskorpa (granit) och havsskorpa (basalt).
• Jordskorpan är tunn i förhållande till resten av jorden, cirka 5-70 km tjock, vilket utgör cirka 1% av jordens totala volym
• Jordens totala radie är ungefär 6 371 km.

Endogena krafter

• Krafter som kommer från jordens inre och orsakar förändringar på ytan.
• Exempel inkluderar vulkanutbrott, jordbävningar och plattektonik.
• De drivs av energi från jordens kärna och mantel.

Plattektonik

• Teorin om hur jordens yta är uppdelad i tektoniska plattor som rör sig över manteln.
• Plattorna kan kollidera, glida isär eller glida förbi varandra.
• Rörelsen kan leda till jordbävningar, vulkaner och bildning av berg.
• Rörelsen av plattorna drivs av konvektionsströmmar i manteln.

Tektoniska plattor

• Det finns cirka 15 större och mindre tektoniska plattor.
• De sju största plattorna inkluderar:
  • Pacific Plattan
  • Nordamerikanska plattan
  • Eurasiska plattan
  • Afrikanska plattan
  • Antarktiska plattan
  • Indo-australiska plattan
  • Sydamerikanska plattan

Bergskedjor

• Bildas vid konvergerande plattgränser, där plattor kolliderar eller trycks mot varandra.
• Kollision kan resultera i subduktion eller att båda plattorna pressas upp.
• Resulterar i att jordskorpan veckas, knäcks och höjs
• Kontinent-kontinent-kollisioner kan också leda till bergskedjor genom att pressa uppåt.
• Himalaya är en veckbergskedja.

Djuphavsgravar

• Djupa och smala områden på havsbotten som bildas vid subduktion.
• En oceanisk platta trycks ned under en annan.
• Marianergraven är den djupaste kända punkten på jordens yta.

Pangea

• En superkontinent som existerade för cirka 300 miljoner år sedan.
• Bestod av alla jordens nuvarande kontinenter samlade.
• Pangea betyder "hela jorden" på grekiska.
• För cirka 200 miljoner år sedan började Pangea spricka upp på grund av plattektoniska rörelser.
• Kontinenterna började driva isär och bilda de landmassor vi ser idag.

Jordbävningar

• Uppstår när spänningar mellan tektoniska plattor frigörs plötsligt vid fel zoner.
• Energi frigörs som seismiska vågor, vilket orsakar skakningar på jordens yta.
• Epicentrum är punkten på jordens yta direkt ovanför hypocentrum.
• Hypocentrum är den plats där bristen i jordskorpan inträffade.
• Epicentrum upplever ofta de starkaste skakningarna.

Vulkaner

• Bildas när magma tränger upp genom jordskorpan och når ytan.
• Sker oftast vid plattgränser eller hotspots.
• Magma stelnar och bygger upp vulkanen lager för lager.

Typer av vulkaner

• Sköldvulkaner:
  • Har ett brett, flackt utseende.
  • Bildas av lågviskös, tunnflytande magma.
  • Hawaii-vulkanerna är ett exempel.
• Stratovulkaner:
  • Har en brant, konformad topp.
  • Bildas av tjockare, mer viskös magma.
  • Lava och aska byggs upp i lager.
  • Mount St. Helens och Vesuvius är exempel.
  • Skillnaderna beror på magmans viskositet.

Exogena krafter

• Krafter som verkar på jordens yta och orsakar förändringar genom yttre processer.
• Drivna av väderförhållanden och solens energi.
• Exempel inkluderar:
  • Erosion: Nedbrytning och transport av material.
  • Väderförändringar: Temperaturförändringar som kan orsaka sprickbildning.
  • Sedimentation: Ansamling av material som transporteras av vind, vatten eller is.
  • De formar landskapet genom att slita ner och omforma jordens yta.

Vittring

• Nedbrytning av berg och mineraler.
• Kemisk vittring: Mineraler reagerar med vatten eller syre och förändras kemiskt.
  • Exempel: Kalksten löses upp i syra.
• Mekanisk vittring: Berg sönderdelas fysiskt utan kemiska förändringar.
  • Exempel: Frostsprängning eller temperaturväxlingar.