Jordens kretslopp och ekosystem

Jordens kretslopp och ekosystem

• Vattnets kretslopp: Solen värmer upp vatten som avdunstar till atmosfären och bildar moln. Molnen släpper ifrån sig nederbörd (regn/snö), som rinner tillbaka till sjöar, floder och hav.
• Näringsämnenas kretslopp: Inkluderar t.ex. kol- och kvävekretsloppet. Växter tar upp koldioxid (CO₂) från luften och kväve från jorden. När organismer dör bryts de ner, och näring återförs till marken.
• Stenars uppbyggnad: Stenar består av mineraler, som är kemiska föreningar. Exempel: Granit är en blandning av kvarts, fältspat och glimmer. Vanliga ämnen i stenar är syre, kisel, aluminium, kalcium och järn.
• Ekologi: Studerar samspelet mellan levande organismer och deras miljö. Hur växter, djur, och mikroorganismer påverkar varandra samt påverkas av miljöfaktorer som vatten, temperatur och ljus.
• Jordtyper: Mineraljord kommer från berg, medan organisk jord kommer från nedbrutna delar av växter och jord. De kommer från olika kretslopp.

Ekosystem och näringskedjor

• Ekosystem: Exempel: skog, sjö, hav, äng, öken. Ett ekosystem är ett område där levande organismer samverkar med varandra och den icke-levande naturen (jord, vatten, luft).
• Näringskedja: Visar hur energi och näring flödar mellan organismer.
  • Producent: Växter (gör egen energi via fotosyntes).
  • Konsument: Växtätare (primärkonsumenter) och rovdjur (sekundärkonsumenter). Exempel: Gräs → Kanin → Räv.
• Näringsväv: Ett nätverk av sammanlänkade näringskedjor.
• Näringspyramid: Visar energiförlust i ett ekosystem. Energin minskar för varje nivå i näringskedjan. Ca 90% av energin förloras som värme mellan varje nivå i pyramiden.

Fotosyntes och nedbrytare

• Fotosyntes: Växter omvandlar solenergi till kemisk energi: Koldioxid (CO₂) + Vatten (H₂O) + Solljus → Druvsocker (C₆H₁₂O₆) + Syrgas (O₂).
• Nedbrytare: Exempel: svampar, bakterier, daggmaskar. Bryter ner dött organiskt material och återför näring till jorden.

Ekosystemtjänster och mänsklig påverkan

• Ekosystemtjänster: Naturliga funktioner som naturen ger oss gratis, t.ex. pollinering, vattenrening och syrgasproduktion.
• Mänsklig påverkan: Exempel: Skogsavverkning, utsläpp av koldioxid, övergödning. Dessa kan skada ekosystem.

Kretslopp (jord, kväve, vatten, kol)

• Jordkretslopp: Växter tar upp näring från jorden → Djur äter växterna → När djuren dör återförs näringen till jorden.
• Kvävekretslopp: Bakterier omvandlar kväve i luften till en form som växter kan ta upp. Detta kretslopp innefattar kvävefixering, ammonifikation, nitrifikation, assimilation och denitrifikation.
• Vattenkretslopp: Avdunstning, nederbörd, vattenströmmar.
• Kolkretslopp: Växter tar upp koldioxid → Djur äter växterna → Kol frigörs vid andning eller nedbrytning.

Högre betyg (C, A)

• Bergarters bildning:

  • Magmatiska bergarter: Stelnad magma (ex. granit). Bildas när magma stelnar.
  • Sedimentära bergarter: Hopressade lager av sand, lera, döda organismer (ex. kalksten). Bildas från avlagringar som pressas ihop och binds samman.
  • Metamorfa bergarter: Omvandlade magmatiska eller sedimentära bergarter av högt tryck och värme (ex. marmor).Bildas av transformation av existerande bergarter med högt tryck och temperatur.

• Ämnen i stenar: Exempel: Kvarts (SiO₂), fältspat, glimmer, kalk (kalciumkarbonat). Vanliga ämnen är syre, kisel, aluminium, kalcium, och järn.

• Energiflöde i näringskedjan: Bara ca 10 % av energin går vidare mellan varje nivå, resten förloras som värme.

• Mänskligt samspel i naturen: Exempel: skogsplantering, jordbruk.

• Ekologiska skeenden: Förändringar i ett ekosystem kan påverka alla organismer. Exempel: pollinerare försvinner → hela näringsväven påverkas.

• Rubbad ekologisk balans: Exempel: toppkonsumenter försvinner → bytesdjur ökar→ överbetning av växter.

• Orsakssamband: Exempel: oljeutsläpp → gifter i vattnet → fiskar dör → fåglar svälter → människors fiskeindustri påverkas.

• Facktermer: Använd korrekta facktermer.

• Kvävefixering: Atmosfäriskt kväve omvandlas till nyttig form för växter. Detta sker bl.a. av kvävefixerande bakterier och under blixtnedslag.

• Växternas näringsbehov: Viktiga ämnen för växter: kol, syre, väte, kväve, fosfor, kalium.

• Övergödningsproblematik: För mycket gödsel leder till övergödning (eutrofiering) i vattendrag, vilket orsakar algblomning och syrebrist (hypoxi). Detta påverkar ekosystemet negativt. Följderna kan vara dödliga för vattenlevande organismer.

• Åtgärder mot övergödning: Skyddszoner, gröngödsling/växelbruk, precisionsgödsling, bevattning och markhantering samt återvinning av näringsämnen.