Introduktion till politisk filosofi

Vad är politisk filosofi?

• Politisk filosofi handlar om normativa frågor, så kallade "bör-frågor".
• Empiriska frågor, som "Har vi demokrati?", och normativa frågor, som "Borde vi ha demokrati?", skiljs åt.
• Centrala teman inkluderar vilka som bör inkluderas i samhället, och strävan efter jämlikhet.
• Åsikter utan forskning betraktas som tyckanden.

Varför studera politisk filosofi?

• Politisk filosofi hjälper till att rama in normativa idéer, eftersom politiskt styrda organisationer är normativa.
• Offentlig förvaltning rör ofta människors välbefinnande, ibland på liv och död, som vid organisering av sjukvård.
• Felaktig organisering av sjukvård kan skada människor, och prioriteringar inom vården är normativa.
• Politiska prioriteringar är inte neutrala eller enbart tekniska.
• Det är viktigt att ha ett normativt perspektiv på offentlig förvaltning, inte bara fokusera på effektivitet.

Platon (427-347 f.Kr.)

• Var en viktig motståndare till demokratin, ansåg att demokratin behöver duktiga tänkare som säger emot den.
• Den centrala frågan är hur staten bör vara organiserad och vem som bör styra.
• Platon formades av Sokrates avrättning, vilket gjorde honom skeptisk till demokratin.
• Platon argumenterade för objektiva rätt och fel inom moralen, vilket kan uppnås genom att förstå rättvisan.
• Människan beskrivs som en politisk varelse, där politik endast omfattar fria män.
• Rättvisan är evig, universell och god, vilket gör politiken naturlig för människan.
• Platon förespråkade meritokrati, där samhället styrs av de bäst lämpade.
• Människans natur leder till en naturlig arbetsdelning, där individer gör det de är bäst lämpade för.
• Ett strikt hierarkiskt samhälle där de bästa styr i fallande ordning förespråkas.
• Dygderna visdom, mod, självdisciplin och rättvisa är viktiga, medan individen underordnas staten.
• Samhället delas in i klasser: väktare, hjälpare och hantverkare/köpmän, beroende på lämplighet.
• Eliten bör styra för allas bästa, även om det innebär att man måste lura befolkningen genom "den ädla lögnen".
• Ett exempel på en "ädel lögn" är att människor består av olika metaller (guld, silver, brons) som avgör deras klass.
• Andelen "guldmänniskor" är få, medan fler är lämpade för praktiska uppgifter.

Platons formlära och statsskick

• Argumenterade för att det finns en objektiv rättvisa och en ideal värld.
• Allt i den materiella världen är bleka kopior av detta ideal, men filosofer kan uppfatta det högsta idealet.
• Uppfattningen om det högsta idealet leder till rätt handling, vilket motiverar elitstyre för allas bästa.
• Risken finns att ett elitstyre urartar till diktatur och en totalitär stat.
• Platon förespråkade en "välvillig" diktatur där alla är på sin plats.
• Moralfrågor har enligt Platon objektiva svar som kan nås genom förnuftet.
• Argumentet mot demokrati är att okunniga människor kan rösta fram fel ledare, vilket leder till en totalitär diktatur.
• Allt bör bedömas efter samma måttstock för att skilja rätt från fel.
• Även kvinnor kan enligt Platon ingå i gruppen av filosofer.
• Sammanfattningsvis ansåg Platon att kunskap bör styra och att demokrati är ofullständig.
• Hans syn är meritokratisk och menar att det inte finns en objektiv rätt eller fel inom politiken.
• Empiriska belägg som är bortkopplade från demokratin kan leda till att eliten styr i eget intresse.

Aristoteles (384–322 f.Kr.)

• Var en lärjunge till Platon och en föregångare till den moderna vetenskapen som ville undersöka saker empiriskt.
• Till skillnad från Platon ansåg Aristoteles att alla (män) är lämpade för politik.
• Politiken realiserar människans potential, som är samhällsvarelser som realiserar sig genom deltagande.
• De som står utanför samhället kallades för "idioter" och ansågs inte kunna leva lyckliga, dygdiga eller rättvisa liv.
• Aristoteles ses som statsvetenskapens fader och ville ta reda på vilket samhälle vi bör realisera.
• Statsvetenskapens syfte är att hjälpa oss förstå hur vi ska leva gott.
• Det finns inte ett enda sätt att leva gott, utan flera, vilket kräver empirisk forskning.
• Aristoteles var empiriker och menade att det finns flera sätt att leva.
• Tanken om teleologi innebär att målet hos något är dess orsak.
• Människan når sin fulla potential som medborgare i en rättvis polis, eftersom människan är ett politiskt djur.
• Människans rätta mål är lyckan, att realisera sig själv och ingå i samhället.
• Eudaimonia, eller dygd, är centralt för att uppnå lycka.

Aristoteles etiska och politiska principer

• Dygd och måttfullhet är centralt för att uppnå lycka enligt läran om medelvägen.
• Man ska hålla sig i mitten, eftersom båda ytterligheterna är fel.
• Medelvägen är inte universell eller evig, utan skiftar från person till person.
• Människans tillvaro bygger på gemenskap och en naturlig meritokratisk arbetsdelning.
• Rättvisa innebär att arbeta tillsammans och fatta praktiska beslut för att maximera nytta och undvika skada.
• Medborgare (män) bör ägna sig åt politiska, juridiska eller militära uppgifter, dock inte lika strikt hierarkiskt som Platon.
• En god medborgare respekterar sitt samhälles seder och regler.
• Människor finner lycka i en oberoende och rättvis stadsstat.
• Oberoende innebär att kunna försvara sig.
• Rättvisa innebär att konstitutionen är utformad efter allmänintresset.
• Genom medelvägen kan en stat nå allmänintresset istället för egenintresset.
• Aristoteles var relativist/pluralist, la vikt på teleologi/eudaimonia, politik som handling, och förespråkade monarki/aristokrati/medborgarstat.

Upplysning & Liberalism

• Upplysningen introducerade idéerna om naturtillståndet och samhällskontraktet, vilket betonar individens rättigheter, frihet och jämlikhet.
• Upplysningstiden präglades av en kamp mellan vetenskapen och kyrkan för att bryta kyrkans monopol över kunskap.
• Det politiska tänkandet influerades av vetenskapliga framsteg, vilket ledde till nya idéer om det goda samhället och legitimitet.
• Politiska tänkare under upplysningen fokuserade på naturtillstånd och samhällskontrakt, där statens legitimitet inte kommer från gud.
• Staten legitimeras genom ett samhällskontrakt mellan stat och medborgare, vilket betonar individens rättigheter, frihet och jämlikhet.

Thomas Hobbes (1588–1679)

• Hobbes levde under en tid präglad av krig mellan kyrkan, kungen och parlamentet.
• Hobbes tankar influerades av inbördeskrig och hans syn på människan.
• Människan beskrivs som en nytto-maximerare, självisk, med rivalitet och misstro som leder till allas krig mot alla i naturtillståndet.
• Konkurrensen mellan alla att maximera sitt tillstånd leder till ett vidrigt tillstånd utan stat.
• Jämlikhet och frihet anses vara roten till alla problem.
• Människor drivs av begär som mat, sömn och rädsla, vilket gör dem amorala i en vetenskaplig beskrivning.
• Hobbes menade att naturtillståndet måste bort till varje pris och att människan har förnuft att inse detta.
• Det är bättre att rationellt vilja leva i fred och säkerhet och skydda sina liv.
• Obegränsad frihet leder till problem, därför måste vi offra frihet för fred och stabilitet.
• Samhällskontraktet upprätthålls av rädslan för att bryta avtalet och samhället begränsar friheten för fredens skull.
• All makt måste överlåtas till en enda individ/församling (Leviathan) för att skapa stabilitet.
• Leviathans ord är lag och denne ska ha absolut makt, annars blir det inbördeskrig igen.
• Alla stater som skapar fred är legitima och vi accepterar staten så länge den inte kränker våra rättigheter.

John Locke (1632–1704)

• Locke är mer accepterad av moderna liberaler och hans idéer om rättigheter har haft stort inflytande.
• Alla människor är jämlika och oberoende enligt naturrätten, och har naturliga rättigheter som liv, frihet och egendom.
• Dessa rättigheter har man oavsett om man är i en stat eller ej, vilket är givet av Gud.
• Naturtillståndet är hyfsat fredligt, men konflikter uppstår och det är bättre att ingå i ett samhällskontrakt.
• Vi ger inte upp våra rättigheter, utan går med i staten för att få skydd för dem.
• Samhällen är inte legitima om naturrätten inte råder och politikens uppgift är att försvara dessa rättigheter.
• Frihet i samhället innebär att vi ger vårt samtycke - tyst samtycke om vi inte opponerar oss.
• Makt är inte legitim utan samtycke och gemensamma regler.
• Staten behövs för att skydda naturrätten, men utöver det ska människor ha frihet.
• Värde skapas av människor och egendomsrätten är central, vilket leder till marknadsekonomi.
• Staten skapas genom att individen avstår naturlig frihet och ingår i ett samhälle där varje individ måste samtycka till att underkasta sig majoritetens vilja.
• Regeringen tillsätts genom ett agentkontrakt där folket har suveränitet, inte regeringen.
• Staten är en förnuftig konstitution för att lösa samhällsproblem.
• Lösning är pragmatisk så vi inte slår ihjäl varandra.