Introduktion till Judendom

Judendom

• Judendom är den minsta av världsreligionerna, med omkring 15 miljoner anhängare.
• Det är en av de abrahamitiska religionerna, med ursprung i Mellanöstern, i det område där staten Israel ligger idag.
• En monoteistisk religion där tron på att Gud har en plan med sin skapelse av världen och människan är central.
• Toran, de fem Moseböckerna, är judendomens viktigaste urkund.
• Enligt judendom ska Messias, som är Guds sändebud, en dag komma till jorden och skapa en värld där det är fred och rättvisa.
• I väntan på Messias är det viktigt för troende judar att leva ett gott liv och älska sin Gud.
• Judendom är den äldsta kända monoteistiska religionen, med spår av liknande religioner från ca 1000 f.Kr.
• Det har en linjär tidsuppfattning, med en början och ett slut likt ett år eller ett liv.
• Tror att Gud har skapat världen och människan och människan att ta hand om skapelsen.
• Judendom kallas ibland en etnisk religion eftersom den är kopplad till det judiska folket, som anses vara Guds utvalda folk med ett särskilt förbund.
• Det har ingen fast organisation, utan det finns ingen bestämd ledare för hur troende ska utöva sin religion.
• Judendom är en religion, men inte alla judar är troende.
• Det judiska folket förenas av judisk kultur, historia och sitt sätt att leva.
• Många judar ser sig själva som både judar och medborgare i det land de bor i.
• Den som föds av en judisk mamma räknas som jude.
• En del ser även barn med judisk pappa och judisk uppfostran som judar och man kan även konvertera till judendom.
• Judendomens tidigaste historia är känd genom myter och berättelser i Tanakh, den heliga skriften.
• Forskare är överens om att det mesta Tanakh inte är fakta, men kan innehålla spår av hur judendomen uppstod.
• Genom att jämföra historiska texter med Tanakh och arkeologiska fynd kan man få reda på judendomens ursprung och utveckling.
• Berättelserna om Abraham, Mose och profeterna i Tanakh är viktiga för det judiska folkets syn på sin historia och identitet.
• I Moseböckerna beskrivs hur Gud skapade världen för mer än 5700 år sedan, vilket är grunden för den judiska tideräkningen.
• Abraham fick i löfte av Gud att han skulle bli stamfader till ett stort folk i Kanaans land.
• Abraham, Isak och Jakob är det judiska folkets patriarker.
• Jakob får namnet Israel av Gud, och hans släkt kallas israeliter, senare judar.
• Mose föds då Farao befaller att alla nyfödda israelitiska pojkar ska dränkas.
• Han läggs i en korg i floden Nilen och hittas av faraos dotter som uppfostrar honom som sin egen son.
• Mose dödar en egyptisk slavdrivare som slår ihjäl en israelit, och han tvingas fly.
• Mose ser en brinnande buske som inte brinner upp och får i uppdrag av Gud att föra israeliterna ut ur Egypten.
• Mose lyder Gud och ber Farao frige israeliterna, men Farao vägrar.
• Gud utsätter egyptierna för en rad plågor, men först när Gud skickar en mordängel för att döda äldste sonen i alla egyptiska familjer får israeliterna lämna Egypten.
• Farao ångrar sig och förföljer israeliterna till Röda havet.
• Mose sträcker ut sin stav, Gud delar vattnet och israeliterna kan gå över. När israeliterna gått över låter Mose vattnet slå tillbaka och dränka Farao och hans krigare.
• Mose leder israeliterna till berget Sinai där de slår läger.
• Han samlar alla och berättar att den som har räddat dem är Gud och att Gud har valt ut dem till sitt eget folk.
• Mose går upp på berget för att möta Gud. Tre dagar senare stiger Gud ned, omgiven av rök och eld.
• När Mose varit borta i fyrtio dagar tröttnar israeliterna och beslutar sig för att skaffa en annan gud att be till: de samlar ihop allt guld och smider en kalv av guldet.
• Mose kommer ner från berget med två stentavlor med tio bud.
• Mose slår sönder stentavlorna och övertalar Gud att inte straffa de som tillbett guldkalven.
• Gud och det israelitiska folket sluter ett förbund med varandra.
• Efter fyrtio års vandring kommer israeliterna tillbaka till Kanaans land.
• Först på 1000-talet f.Kr. enas de om ett gemensamt rike, och Gud valde Saul till israeliternas första kung.
• Saul blir krönt, utnämnd till kung och smörjs hans huvud in med helig olja för att styra landet enligt Guds vilja.
• Efter Saul efterträds av David blir en av israeliternas främsta kungar och Kanaan blir kungariket Israel med Jerusalem som huvudstad,.
• Efter David blir hans son Salomo kung och bygger ett tempel i Jerusalem som blir Israels heliga centrum.
• När Salomon dör splittras riket.
• När det judiska folket drabbas av olyckor drömmer om Messias, en ledare från Davids släkt som ska göra israeliternas rike mäktigt igen.
• År 586 f.Kr. tar babylonierna makten i Juda rike.
• De bränner ner templet i Jerusalem och tar med sig delar av befolkningen till Babylonien.
• I exilen holder det judiska folket fast vid tron. Husen där de håller gudstjänster börjar kallas synagogor och den som leder gudstjänsten kallas rabbin.
• När folket kan bygga upp Templet igen behåller de sina nya vanor.
• Under många hundra år styrs den del av Mellanöstern där många judar bor av olika stater.
• År 70 e.Kr. är Israel en del av det romerska riket.
• Ett misslyckat judiskt uppror slutar med att romarna förstör templet i Jerusalem.
• För att förhindra fler uppror börjar romarna behandla den judiska befolkningen hårt, och den judiska befolkningen förs till Rom som slavar.
• Romarna ger Israel namnet Palestina.

Judendomens urkunder

• Tanakh är judendomens urkund, en helig skrift där texterna ses som Guds ord.
• Texterna är viktiga vid riter och högtider och berättar om det judiska folkets historia.
• Den liknar den kristna Bibelns Gamla testamente, men skiljer sig i ordningen av texterna.
• Boksamlingen Talmud och Mishna innehåller tolkningar och förklaringar av Tanakh och judiska traditioner.
• Judendomen har många förklarande texter som är tusentals år gamla
• Tanakh har bildats av: Tora (läran eller lagen), Nevim (profeterna) och Ketuvim (skrifterna).
• Texter i Moseböckerna kan ha skrivits redan på 900-talet f.Kr. och de sista delarna kom till cirka 165 f.Kr.
• Toran innehåller de fem Moseböckerna och är, för troende judar, Guds ord och innehåller lagsamlingar, regler och myter.
• I synagogan finns ett exemplar av Toran i form av pergamentark som kallas en Torarulle och är helig och får inte vidröras.
• Nevim innehåller profeternas böcker och berättar om de stora profeterna och innehåller fortsättningen på judiska folkets historia.
• Ketuvim betyder skrifterna och är en samling poetiska texter som Höga Visan, Ordspråksboken och Psaltaren.

Judendomens centrala tankar

• Den tidiga judiska tron var inte enhetlig utan skiftade mellan olika grupper.
• Judendomens heliga skrifter kom till under mycket lång tid och judarna levde utspridda över världen.
• Enligt judendom har Gud skapat mångfald och att andras tro eller livsåskådning ses som ett uttryck för Guds skapelse.
• Det judiska folket är säger inte att de är bättre än andra, utan att de ska visa Guds vilja för världen genom sitt sätt att leva.
• Judendom är inte en religion där de troende missionerar.
• Judendomen är en monoteistisk religion. Gud är en, har skapat allt och är hela världens och alla människors Gud.
• Enligt många judar kan ingen förstå eller beskriva Gud. Därför avbildar man inte Gud.
• I tidiga texter i Moseböckerna går Gud omkring på jorden och talar med människorna, Gud beskrivs som människoliknande.
• Efter den babyloniska fångenskapen verkar judarnas bild av Gud ha förändrats och i senare berättelser kallas Gud ibland för en skapande makt som fanns i universum.
• Gud är större och mäktigare än allt, men är samtidigt en närvarande och förlåtande Gud som människan kan vända sig till.
• Judendom betonar att alla mänskliga egenskaper är goda och att känna samhörighet är förmågor som människan har fått i gåva av Gud.
• Därför har alla människor samma självklara värde.
• Den judiska synen är att det är varje människas plikt att utveckla sina förmågor.
• Det ses som mannens ansvar att sköta de religiösa uppgifterna och kvinnans att ta hand om hem och barn, men dagens samhällsutveckling märks också i de flesta judiska grupper.
• Eftersom Gud står över allt och har skapat världen god kan det enligt judendom inte finnas någon ond makt.
• Människan är skapad god, men med en fri vilja att välja mellan ont och gott och människan har ett ansvar för hela Guds skapelse.
• Gud kommer låta det goda härska på jorden, då Messias komma.
• Inom judendom ses livet som en gåva från Gud. Enligt judisk tro har människan en själ som överlever kroppen.
• Judendom betonar att människan har sin uppgift i livet och därför ska anstränga sig för att leva så bra som möjligt.

Judendomens uttryck och handlingar

• Judendom är en religion fylld av regler för hur man ska leva.
• Judar lägger större vikt vid att följa Moseböckernas regler än på att fundera över livets mening eller försöka förstå Gud.
• "Lever man rätt, så tar Gud hand om resten."
• Det finns 613 regler i Toran och många fler i Talmud.
• Reglerna och lagarna finns för att hjälpa människan att leva ett gott och rikt liv.
• I judendom finns många regler och handlingar kopplade till vardagen.
• Ett exempel är mezuzan som hänger på dörrposten till judiska hem och innehåller en bit papper med text ur Tora.
• När judiska män går till synagogan bär de en bönekapsel på armen eller i pannan.
• Att laga tillåten mat och äta den på rätt sätt kallas för kosher.
• All mat delas in i tahor (ren mat) och tamei (oren mat).

Religiösa byggnader och platser

• Den judiska gudstjänstlokalen heter synagoga.
• I alla synagogor finns en ark, ett heligt skåp, där Torarullarna förvaras.
• Under årets gudstjänster hinner man läsa alla fem Moseböckerna.
• Gudstjänsten leds av rabbinen eller av en kantor.
• En plats dit många judar vill vallfärda är Jerusalem. Där finns Västra muren, en rest av det gamla templet.

Religiösa föremål och symboler

• Heliga föremål som ofta också används som symboler är Tora, arken, mezuzan och bönekapseln.
• Menoran (den sjuarmade ljusstaken) är en annan judisk symbol.
• Davidsstjärnan är en symbol för judisk identitet och finns på Israels flagga.
• Judiska män bär ibland kippa.

Tolkningar och riktningar

• Olika grupper inom judendomen tolkar texterna i Tanakh på olika sätt.
• Mångfald ses som något gott och människor inom judendom får tro mycket fritt.
• Tre stora riktningar inom judendom: ortodoxa, reformerta och konservativa judar.
• Ortodox betyder renlärig och ortodoxa judar håller hårt på judendomens regler.
• Reformerta judar menar de judiska texterna och traditionerna måste tolkas på ett nytt sätt.
• Konservativa står mittemellan de ortodoxa och reformerta.

Upplysningstiden, sionismen och Staten Israel

• Under Upplysningstiden på 1700-talet spreds tankar och idéer som handlade om människors lika värde och religionsfrihet.
• I Ryssland och Östeuropa gick utvecklingen i motsatt riktning. Där fortsatte förföljelserna, och många judar mördades i våldsamma attacker, så kallade pogromer.
• En ny slags antisemitism började märkas som såg judar som en egen "människoras" och menade att Europa inte borde ha någon judisk befolkning alls.
• De judar som kunde, flydde till exempelvis Palestina, Kanada och USA.
• Efter hundratals år av förföljelser uppstod sionismen i slutet av 1800-talet och drömde om ett nytt Israel.
• Fler och fler sionister flyttade till Palestina, landet som tidigare kallats Kanaan och Israel.
• Sedan år 1948 är Israel det judiska folkets land där ungefär en tredjedel av världens judar bor.
• Efter andra världskriget ökade sionismen bland judar. Många tog sig därför till Palestina, eller Israel.
• Sedan 1948 år pågår konflikter med de arabiska grannländerna om området.

Judendomens roll i samhället

• Det judiska folket har genom historien varit en del av många olika samhällen i världen.
• Det beror på att det judiska folket under nästan två tusen år saknade ett eget land.
• De levde, och lever, i diaspora utanför det land som Gud en gång lovade det judiska folket.
• Diaspora betyder att man lever i ett område där andra religionsutövare är i majoritet.

Staten Israel och judisk identitet idag

• Enligt israelisk lag har alla judar i världen rätt att bosätta sig i Israel.
• En del av Israels judar följer judiska seder. Men många israeler bryr sig inte så mycket om religion.
• Trots det märks judiska traditioner och judendom tydligt i samhället i Israel. Från fredag kväll till lördag kväll är det sabbat.
• Religionen man tillhör påverkar i olika grad ens identitet.
• Det judiska folket har på egen hand samlats kring sin tro och tradition.
• En del judar väljer att dölja sitt hår, bära särskilda kläder och hålla hårt på sabbaten medan andra inte följer några speciella klädregler alls och kanske bara firar sabbat ibland.

Judiska språk och minoriteter

• För många judar som inte är religiösa kan det ändå vara viktigt att bevara judiska traditioner och seder, judisk musik, konst, mat och kultur eller att bära Davidsstjärnan.
• Den heliga skriften Tanakh nedtecknades på hebreiska för många tusen år sedan och hebreiska är Israels officiella språk.
• Men det finns också ett annat judiskt språk, jiddisch, som judar från olika delar av världen har använt.
• I Sverige bor ungefär 20 000 judar och de är en av fem nationella minoritetsgrupper i Sverige.