Föreläsning 5

Dagens föreläsning

• Föreläsningen behandlar inflationsjusterad ränta (realränta), riskjusterad ränta, introduktion till medellång sikt och en sammanfattning.

Mer Realistisk IS-LM-modell

• En mer realistisk IS-LM-modell tar hänsyn till att räntorna påverkas av inflationstakten och riskhänsyn.
• Investeringsfunktionen I(Y, i) ersätts med en funktion som beror på den förväntade riskjusterade realräntan.

Inflation

• Inflation innebär att prisnivån i samhället stiger över tid.
• Inflation mäts i procentuella termer, som formeln: πt+1 = (Pt+1 - Pt) / Pt
• En stigande prisnivå minskar pengars köpkraft.
• Deflation är negativ inflation, alltså en sjunkande prisnivå.

Inflationsmått

• BNP-deflatorn används för att räkna ut real BNP
• Formeln för BNP-deflatorn är: BNP-deflator = Nominell BNP / Real BNP
• KPI (Konsumentprisindex) mäter kostnaden för en typisk konsumentvarukorg, indexerat över tid med startvärde 100.
• Skillnaden mellan BNP-deflator och KPI är att BNP inkluderar alla varor och tjänster, inte bara konsumentvaror, och den inkluderar endast varor producerade inrikes.
• KPIF (KPI med fast ränta) är det inflationsmått som Riksbanken använder.
• KPIF exkluderar hushållens räntekostnader för bolån, som direkt påverkas av Riksbankens räntebeslut.
• Riksbanken vill ha ett mått som inte mekaniskt påverkas av dess egna åtgärder
• KPIF håller bolåneräntorna konstanta i den representativa varukorgen.

Real Och Nominell Ränta

• Inflationsjusterad ränta, även kallad realränta, justerar för inflationens effekt på avkastningen. Den ojusterade räntan kallas för nominell ränta.
• Exempel: Om du sätter in 100 kr med 2% årsränta och prisnivån stiger, är köpkraften av 102 kr mindre än den hade varit ett år tidigare. Räntan i termer av köpkraft är alltså lägre än 2%.
• Storleken på skillnaden mellan nominell och real ränta beror på inflationstakten.
• För att beräkna real avkastning i procent, ett år senare, används formeln: rt = (Pt * (1 + i) / P^e_(t+1)) - 1
• Detta kan relateras till förväntad inflation genom: 1 + rt = (1 + i) / (1 + π^e_(t+1))

Approximation av realräntan

• En approximation av realräntan ges av: rt ≈ it − π^e_(t+1)
• Med positiv inflation är realräntan alltid lägre än den nominella räntan.
• Exempel: Om den nominella räntan är 6% och inflationen är 4%, blir realräntan 6 - 4 = 2%.
• En mer exakt beräkning: rt = 1.06 / 1.04 - 1 = 1.92%.
• Om realräntan är negativ så förlorar insatta pengar värde över tid.
• I den nya IS-LM-modellen antas investeringar bero på förväntad realränta (r = i – πe) istället för nominella räntan (i).
• Investeringar som baseras på realräntan är mer realistiskt vid hög inflation då många uppvisar penningillusion, vilket gör att de inte inser att inflation påverkar realräntan.
• Det är förväntad, inte faktisk, inflation som räknas eftersom de faktiska inflationssiffrorna inte är kända när besluten fattas.

Varför är Inflation ett Problem?

• Inflation innebär att alla priser, inklusive löner, stiger över tid.
• Hög inflation är ofta variabel och volatil, vilket gör det svårt att förutse framtida prisnivåer och planera lönesättning samt sparande.
• Prissystemet blir sämre på att förmedla information om varor och tjänster.
• Oväntat hög inflation gynnar låntagare på långivares bekostnad genom att sänka realräntan.
• Vid hyperinflation kan priserna mångdubblas på bara en månad, vilket skapar svårigheter att hantera kontanter.
• Om skattesatserna inte inflationsuppräknas så förändras deras reala värde över tid.

Finns Det Fördelar Med Inflation?

• Det finns ett par fördelar med måttlig och stabil inflation.
• Det ger lägre realräntor och större handlingsutrymme för penningpolitiken vid lågkonjunkturer. Formeln är rt = it – πτ.
• Nominella lönesänkningar är mindre populära än reallönesänkningar, vilket kan underlätta utjämning av löneskillnader.

Riskpremier

• Nivån på olika räntor påverkas även av risk.
• Sannolikheten för inställda betalningar och köparens riskaversion påverkar.
• Högre upplevd risk leder till lägre efterfrågan på värdepapper, lägre pris och högre ränta.
• Ju riskablare ett värdepapper är, desto högre är riskpremien.
• Statsobligationer anses ofta vara närmast riskfria.

Kvantitativa Lättnader Och Risk

• Kvantitativa lättnader, där centralbanken köper upp värdepapper, kan sänka riskpremien.
• Köpen driver upp efterfrågan, vilket minskar risken för prisfall, vilket sänker risken för investeringar, vilket driver upp efterfrågan och pris ytterligare.
• Effekten är i linje med tidigare diskussioner: högre pris innebär lägre ränta och mer expansiv penningpolitik.

Uppdaterad Investeringsfunktion

• En ny investeringsfunktion tar hänsyn till förväntad riskjusterad realränta: I = I(Y, i − πº + x).
• Detta leder till en uppdaterad IS-kurva: Y = C(Y − T) + I(Y, i − πº + x) + G
• Om inflationen hålls konstant och riksbanken styr i, kan IS-kurvan skrivas som: Y = C(Y − T) + I(Y, r + x) + G
• LM-kurvan ges av r = ŕ.

Uppdaterade IS-LM Modellen

• Den uppdaterade IS-LM-modellen är praktiskt taget oförändrad; centralbanken kan välja punkt på IS-kurvan genom val av r.
• En skillnad är att r kan vara negativ om förväntad inflation är hög.
• Zero lower bound kvarstår där den nominella räntan är noll. Finanskrisen 2008
• Finanskrisen 2008 kan ses som en kraftig ökning av risknivån x Y = C(Y − T) + I(Y, r + x) + G
• En annan skillnad är att den autonoma efterfrågan nu även beror på risknivån x
• Direkta effekten blir kraftigt minskade investeringar vid varje given realräntenivå.
• IS-kurvan flyttar åt vänster: vid oförändrad penningpolitik faller Y.
• Centralbanker svarade genom åtgärder för att minska x och genom kraftigt sänkta nominella räntor.
• Penningpolitiken nådde dock snart zero lower bound och efterspelet blev långvarigt.

Introduktion till Medellång Sikt

• En bild visar fartyget Ever Given som representerar "Ekonomin" fastkilad av "Riksbanken" (som representerar räntan).
• "Zero lower bound" sätter gränser för penningpolitiken.
• Det finns ingen motsvarande gräns för finanspolitiken på kort sikt.
• Tidigare frågeställning: Vad hindrar oss från att skapa en permanent högkonjunktur med finanspolitik?

Ekonomin På Medellång Sikt

• Ett grundläggande problem är att man inte kan hålla fast vid alltför expansiv stabiliseringspolitik på obestämd tid.
• På kort sikt bestäms produktionen av efterfrågan.
• På medellång sikt bestäms produktionen av utbudet, dvs hur mycket som kan produceras med rådande teknologi, kapitalstock och arbetskraft (potentiell BNP).
• På lång sikt bestäms produktionen av hur teknologi, kapitalstock och arbetskraft utvecklas.
• Alltför expansiv stabiliseringspolitik leder till ökad inflation på medellång sikt.
• Den svenska ekonomiska utvecklingen under från 70- och 80-talen kan förstås genom ett positivt BNP-gap och en hög inflation (ca 10% per år).

Modell Av Inflation

• En mer komplett modell kommer tas att byggas för att beskriva inflation.
• Det krävs beskrivning av hur företagen sätter priser
• Det krävs en modell av hur löner sätts på arbetsmarknaden.
• Dessa modeller kan sedan kombineras med den tidigare IS-LM-modellen.

Sammanfattning

• Analysen av makroekonomin på kort sikt är klar.
• IS-LM-modellen har använts för att förstå konjunktursvängningar och stabiliseringspolitik.
• IS-kurvan i sin uppdaterade form: Y = C(Y − T) + I(Y, r + x) + G.
• BNP beror på realräntan samt exogena variabler som T, G och x.
• LM-kurvan ges av centralbankens styrräntebeslut, förutsatt konstant förväntad inflation
• Realräntan är lägre än nominell så länge inflationen är positiv.
• Om inflationen är högre än nominella räntan så är realräntan negativ.