Högkonjunktur, Lågkonjunktur, Inflation och Penningpolitik

Högkonjunktur och Lågkonjunktur

• Högkonjunktur kännetecknas av god ekonomi med företag som tjänar pengar, låg arbetslöshet och hög konsumtion.
• Lågkonjunktur innebär en sämre ekonomi med minskade företagsvinster, ökad arbetslöshet och minskad efterfrågan.

Inflation

• Inflation innebär att priserna på varor och tjänster stiger, vilket minskar pengarnas värde.

Lågkonjunkturens Onda Cirkel

• Minskad efterfrågan leder till minskad försäljning för företag, vilket resulterar i uppsägningar och ökad arbetslöshet.
• Ökad arbetslöshet leder till minskade inkomster och därmed ytterligare minskad efterfrågan, vilket förstärker den negativa spiralen.

Statens Ekonomiska Mål

• Staten strävar efter att skapa en stabil ekonomi med låg arbetslöshet, låg inflation och jämn tillväxt.
• Ett annat mål är hållbar utveckling och god välfärd.

Penningpolitik

• Penningpolitiken styrs av Riksbanken och syftar till att reglera penningmängden i ekonomin.
• Detta görs ofta genom att justera räntan för att påverka inflation och konjunktur.
• För att dämpa en högkonjunktur kan räntan höjas, vilket gör det dyrare att låna pengar och minskar konsumtion och investeringar.
• För att stärka en lågkonjunktur kan räntan sänkas, vilket gör det billigare att låna pengar och stimulerar konsumtion och investeringar.

Finanspolitik

• Finanspolitik handlar om hur staten använder skatter och offentliga utgifter för att påverka ekonomin.
• Under en högkonjunktur kan finanspolitiken användas för att bromsa ekonomin genom att höja skatter och minska offentliga utgifter.
• Under en lågkonjunktur kan finanspolitiken stimulera ekonomin genom att sänka skatter och öka offentliga utgifter.

Marknadsekonomi

• I en ren marknadsekonomi råder fri konkurrens, vilket innebär att företag fritt kan konkurrera om kunderna.

Marknad

• En marknad är en plats där köpare och säljare möts och bedriver handel.

Utbud och Efterfrågan

• Utbudet är den mängd av en vara eller tjänst som finns tillgänglig på marknaden.
• Efterfrågan är den mängd som konsumenterna vill köpa.
• Priset på en vara bestäms av samspelet mellan utbud och efterfrågan; högre efterfrågan och lågt utbud leder till högre priser, medan högt utbud och låg efterfrågan leder till lägre priser.

Jämviktspris

• Jämviktspriset är det pris där köparna är villiga att köpa och säljarna är villiga att sälja.

Monopol

• Monopol innebär att ett företag har ensamrätt på tillverkning eller försäljning av en vara eller tjänst.

Oligopol

• Oligopol innebär att den fria konkurrensen inte gäller fullt ut.

Kartellbildning

• Kartellbildning innebär att företag kommer överens om priser, rabatter eller uppdelning av marknaden.

Konkurrensverket

• Konkurrensverket arbetar för att säkerställa att den fria konkurrensen fungerar till fördel för konsumenterna.

Planekonomi

• I en ren planekonomi äger staten produktionsmedlen och bestämmer vilka varor och tjänster som ska produceras, i vilken mängd och till vilket pris.

Kretsloppsekonomi

• Kretsloppsekonomin strävar efter ett hållbart ekonomiskt system med producentansvar för miljövänlig produktion och återvinning.

Blandekonomi

• Blandekonomi kombinerar marknadsekonomi och planekonomi, där både privata företag och staten spelar en roll.
• Företag och individer får fritt producera och handla, men staten reglerar vissa delar genom skatter, bidrag och offentliga tjänster.

Aktörer i det Ekonomiska Kretsloppet

• Hushållen arbetar och konsumerar.
• Företagen producerar varor och tjänster och betalar löner.
• Den offentliga sektorn samlar in skatter och tillhandahåller service och infrastruktur.
• Finansiella institutioner underlättar sparande och investeringar.
• Utlandet påverkar ekonomin genom import och export.

Ränta

• Ränta är kostnaden för att låna pengar.

Hushållens Roll i Kretsloppet

• Människor arbetar och får lön från företag.
• Hushållen använder pengar till konsumtion, betalar skatt och kan spara eller låna pengar från banken.

Bankernas Roll i Kretsloppet

• Banker ser till att pengar cirkulerar i samhället.
• Hushåll och företag kan spara pengar i banken, men också ta lån för exempelvis bostadsköp eller investeringar.

Företagens Roll i Kretsloppet

• Företagen producerar varor och tjänster.
• De anställer personal och betalar löner.

Statens och Kommunens Roll i Kretsloppet

• Erbjuder viktiga tjänster som sjukvård, skola och polis finansierade genom skatter.
• Staten betalar även ut bidrag som barnbidrag, föräldrapenning och pensioner.

Pengars Cirkulation Mellan Aktörer

• Banker lånar ut pengar till hushåll för inköp som bostäder och bilar.
• Hushåll sparar pengar i banken.
• Företag lånar från banken för investeringar.
• Företag deponerar intäkter i banken.
• Företag betalar skatt till staten.
• Staten köper varor och tjänster från företag.
• Hushåll betalar skatt till staten.
• Staten betalar ut bidrag och löner till hushåll.

Konsekvenser av Stoppade Utlåningar

• Om bankerna slutade låna ut pengar skulle det bli svårare för människor att köpa dyra varor och för företag att göra investeringar, vilket skulle minska konsumtionen och produktionen.

Konsekvenser av Fördubblat Barnbidrag

• Fördubbling av barnbidraget skulle öka konsumtionen, men staten skulle behöva höja skatterna för att finansiera detta.

Konsekvenser av Kraftigt Ökade Skatter

• Kraftigt ökade skatter skulle minska hushållens konsumtion och därmed deras levnadsstandard.

Konsekvenser av Minskad Befolkning

• Minskad befolkning skulle leda till arbetskraftsbrist för företag och minskade skatteintäkter för staten, men också minskat behov av sjukvård och skolor.

Ekonomisk Politikens Verktyg

• Ekonomisk politik kan delas in efter penningpolitik och finanspolitik.

Ekonomiska Mål

• Målen är tillväxt, sysselsättning, och stabilitet.
• Staten har satt dessa mål för att skapa en välmående ekonomi för alla.

BNP

• BNP står för bruttonationalprodukt och är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
• BNP per capita är BNP delat med antalet invånare i landet.

Hållbarhetsperspektiv

• Att se något ur ett hållbarhetsperspektiv innebär att man tar hänsyn till både miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter.
• Det är viktigt för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling.

Inflation och Deflation

• Inflation innebär att priserna stiger.
• Deflation innebär att priserna sjunker.

Centralbank

• En centralbank är en bank som ansvarar för penningpolitiken i ett land.

Riksbankens Uppgift

• Riksbankens främsta uppgift är att hålla inflationen låg och stabil.
• Riksbanken har en självständig ställning för att kunna fatta beslut utan politisk påverkan.

Styrränta

• Styrräntan är den ränta som Riksbanken använder för att påverka andra räntor i ekonomin.

Finanspolitik

• Finanspolitik handlar om hur staten använder sin budget för att påverka ekonomin.

Budgetproposition

• Budgetpropositionen är regeringens förslag till statens budget för kommande år.

Regeringens Påverkan på Ekonomin

• Regeringen kan påverka den ekonomiska aktiviteten genom finanspolitik, det vill säga genom att ändra skatter och offentliga utgifter.

Handel Mellan Nationer

• Nationer handlar med varandra för att få tillgång till varor och tjänster de inte kan producera effektivt själva.
• Handel leder till ökad tillväxt, fler jobb och specialisering.

WTO:s Arbete

• WTO (Världshandelsorganisationen) underlättar internationell handel genom att minska handelshinder och lösa handelskonflikter.

Valuta

• En valuta är ett lands officiella betalningsmedel.

Schweizerfrancens Stabilitet

• Schweizerfranc är en stabil valuta på grund av Schweiz starka ekonomi, låga inflation och stabila banksystem.

Handelshinder

• Exempel på handelshinder är tullar, importkvoter och subventioner.

Sveriges Export

• Sverige exporterar främst industrivaror som fordon, maskiner, skogsprodukter och läkemedel.

Sveriges Import

• Sverige importerar elektronik, kläder, livsmedel och råvaror.

Globalisering

• Globalisering är en process där världens länder blir mer sammanlänkade ekonomiskt, politiskt och kulturellt.

Möjligheter och Utmaningar med Globalisering

• Möjligheter: ökad handel, ekonomisk tillväxt, bättre tillgång till varor och tjänster, kulturellt utbyte och innovation.
• Utmaningar: ökad konkurrens, risk för miljöproblem och ojämlikhet.

Världsmarknadens Förändringar

• De senaste 30 åren har världsmarknaden förändrats genom snabbare handel, Kinas ekonomiska tillväxt, ökad e-handel och finanskriser.

Centrala Begrepp

Ekonomiska Kretsloppet

• Hur pengar och resurser rör sig mellan hushåll, företag, offentlig sektor och banker.

Aktörer

• De olika delarna i ekonomin, t.ex. hushåll, företag och staten.

Hushåll

• Enskilda personer eller familjer som konsumerar varor och tjänster.

Företag

• Producerar varor och tjänster som säljs till hushåll och andra aktörer.

Offentlig Sektor

• Staten, kommunen och regionerna som driver välfärdstjänster.

Banker

• Lånar ut pengar och hanterar betalningar i samhället.

Kapital

• Tillgångar som pengar, maskiner och byggnader som används för att producera varor och tjänster.

Ränta

• Kostnaden för att låna pengar eller avkastningen på sparande.

Välfärdstjänster

• Offentliga tjänster som sjukvård, skola och pensioner.

Investering

• Att satsa pengar på något som kan ge framtida vinst, t.ex. maskiner eller utbildning.

Konsumtion

• När hushåll och företag köper varor och tjänster.

Ekonomiska System

• Hur ekonomin är organiserad, t.ex. marknadsekonomi och planekonomi.

Blandekonomi

• En mix av marknadsekonomi och planekonomi, där både privat och offentlig sektor är aktiva.

Marknadsekonomi

• Ekonomiskt system där utbud och efterfrågan styr produktionen.

Planekonomi

• Ekonomi där staten bestämmer vad som ska produceras och till vilka priser.

Marknadskrafter

• Utbud och efterfrågan som påverkar priser och produktion.

Monopol

• När ett företag är ensamt om att sälja en viss vara eller tjänst.

Oligopol

• När ett fåtal stora företag dominerar en marknad.

Kartellbildning

• När företag samarbetar för att minska konkurrensen, t.ex. genom att hålla priser höga.

Konkurrensverket

• Svensk myndighet som ser till att konkurrensen fungerar på marknaden.

Fri Konkurrens

• När många företag tävlar fritt på marknaden.

Efterfrågan

• Hur mycket konsumenter vill köpa av en vara eller tjänst.

Utbud

• Hur mycket företag är villiga att sälja.

Jämviktspris

• Det pris där utbud och efterfrågan möts.

Bruttonationalprodukt (BNP)

• Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Tillväxt

• När BNP ökar och ekonomin växer.

Hushållning

• Att använda resurser på ett effektivt sätt.

Globalisering

• Ökad ekonomisk och kulturell sammankoppling mellan länder.

Export

• När ett land säljer varor och tjänster till andra länder.

Import

• När ett land köper varor och tjänster från andra länder.

Multinationella Företag

• Företag som är verksamma i flera länder.

Finansdepartementet

• Regeringens avdelning som ansvarar för ekonomisk politik.

Finanspolitik

• Staten påverkar ekonomin genom skatter och offentliga utgifter.

Penningpolitik

• Riksbanken styr ekonomin genom att justera räntan.

Riksbanken

• Sveriges centralbank som hanterar penningpolitiken och trycker pengar.

Styrränta

• Riksbankens ränta som påverkar hela ekonomin.

Konjunkturer

• Svängningar i ekonomin mellan hög- och lågkonjunktur.

Lågkonjunktur

• Ekonomin går dåligt, arbetslösheten ökar och efterfrågan är låg.

Högkonjunktur

• Ekonomin går bra, arbetslösheten är låg och efterfrågan är hög.

Inflation

• När priserna stiger och pengarnas värde minskar.

Frihandelsavtal

• Avtal mellan länder för att minska handelshinder.

Världshandelsorganisationen (WTO)

• Internationell organisation som jobbar för frihandel.

Protektionism

• När ett land skyddar sin ekonomi med t.ex. tullar och handelshinder.

Tull

• En skatt på importerade varor.

Tullunion

• En grupp länder med gemensamma tullar och frihandel inom unionen.

Handelskrig

• När länder höjer tullar mot varandra i en ekonomisk konflikt.

Valuta

• Ett lands officiella pengar, t.ex. USD, EUR, SEK.

Välstånd

• Hur bra människor har det ekonomiskt och socialt i ett land.