Grundläggande ekonomiska begrepp

Grundläggande ekonomiska begrepp

• Kretsloppet: (Ej definierat i texten)
• Produktionsfaktorer: Samlingsbegrepp för arbetskraft, naturtillgångar och kapital.
• Realkapital: Fabriker, verktyg, maskiner och mark som behövs för att producera varor.
• Finansiellt kapital: Pengar och värdepapper.
• Offentlig sektor: Staten, regioner och kommuner.
• Kreditinstitut: Företag som lånar ut och tar emot pengar, t.ex. banker och finansbolag.
• Hushåll: Enheter av människor som delar ekonomiska resurser, med inkomster, utgifter, sparande och lån.
• Mikroekonomi: Studerar enskilda hushåll, företag och marknader, inklusive utbud, efterfrågan och prissättning.
• Makroekonomi: Analyserar ekonomin på en övergripande nivå, inklusive inflation, arbetslöshet och BNP.
• Investering: Placering av kapital i tillgångar för att skapa framtida avkastning.
• Transferering: Ekonomiska bidrag från staten till individer utan krav på motprestation, t.ex. barnbidrag.
• Pengaströmmar: Flödet av pengar i en ekonomi, t.ex. löner och betalningar.
• Reala strömmar: Konsumtion av mat eller transporter av råvaror.
• Subventioner: Ekonomiskt stöd från staten för att sänka priset på varor eller tjänster.

Prisbildning

• Utbud: Mängden varor eller tjänster som producenter vill sälja vid olika priser; ökar oftast med priset.
• Efterfrågan: Mängden varor eller tjänster som konsumenter vill köpa vid olika priser; minskar oftast med priset.
• Jämviktspris: Priset där utbud och efterfrågan möts.
• Utbudsöverskott: Uppstår när priset är högre än jämviktspriset, vilket leder till prissänkningar.
• Kvantitet: Mängden av en vara eller tjänst som köps eller säljs på en marknad.

Ekonomiska system

• Kapitalism: Marknaden styr, företag är privatägda, priser sätts fritt och konkurrens råder.
• Planekonomi: Staten äger alla resurser och bestämmer produktion och priser.
• Blandekonomi: En blandning av kapitalism och planekonomi.
• Perfekt konkurrens: Många små företag konkurrerar med likvärdiga produkter; ingen kan påverka priset.
• Monopol: Ett företag dominerar marknaden och kan sätta priset.
• Oligopol: Ett fåtal stora företag styr marknaden tillsammans.

Ekonomiska svängningar

• Lågkonjunktur: Ekonomin går dåligt, företagen säljer mindre, arbetslösheten ökar och tillväxten är låg.
• Högkonjunktur: Ekonomin går bra, företag växer, människor har jobb och konsumtionen är hög.
• Ekonomisk tillväxt: Värdet på allt som produceras (BNP) ökar över tid.
• BNP: Bruttonationalprodukt – summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.
• Inflation: Priserna stiger generellt i samhället, vilket minskar pengarnas köpkraft.
• Deflation: Priserna sjunker, vilket kan bromsa ekonomin.
• Stagflation: Låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation samtidigt.

Ekonomisk politik

• Finanspolitik: Staten styr ekonomin genom skatter och utgifter.
• Expansiv finanspolitik: Staten sänker skatter eller ökar utgifter för att öka efterfrågan i lågkonjunktur.
• Riksbanken: Sveriges centralbank som styr räntan och håller inflationen stabil.
• Penningpolitik: Riksbankens sätt att påverka ekonomin genom att höja eller sänka styrräntan.
• Styrränta: Den ränta Riksbanken sätter för att påverka bankernas räntor och ekonomiska beslut.
• Välfärd: Samhällets system för att hjälpa människor med t.ex. sjukvård och pensioner.
• Statsskuld: Pengar som staten lånat för att täcka utgifter som överstiger inkomster.

Ytterligare begrepp

• Aggregerad: Sammanlagd, t.ex. aggregerad efterfrågan = all efterfrågan i ett land.
• Alternativkostnad: Värdet av det du går miste om när du väljer något annat.
• "Ceteris paribus": "Allt annat lika" – används för att isolera en faktor i analysen.
• Förväntningar: Vad människor tror om framtiden, vilket påverkar ekonomiskt agerande.
• Den osynliga handen: Adam Smiths idé om att marknaden styrs av egenintresse.
• Privatisering: Verksamhet som tidigare drevs av staten tas över av privata företag.
• Priselasticitet: Hur mycket efterfrågan förändras när priset ändras.
• Obligationer: Räntebärande värdepapper – lån till staten eller företag.
• Kreditmarknad: Marknaden där man kan låna eller spara pengar.
• Valutamarknad: Den globala marknaden där valutor växlas.
• Emission: Företag ger ut nya aktier eller obligationer.
• Skandinaviska modellen: Välfärdssystem med hög skatt, stor offentlig sektor och starka fackföreningar.
• Kontinentala modellen: Familj och arbetsgivare har stort ansvar för individens trygghet.
• Anglosaxiska modellen: Marknadsinriktad modell med låg skatt och fokus på individens ansvar.