Finland under 1800- och 1900-talen

Finland under 1800- och 1900-talen

• 1809: Finland blev autonomt storfurstendöme, en del av Ryssland efter 600 år som svenskt territorium. Borgo Lantdag etablerades (lik en riksdag).
• Autonomi: Finland fick självstyre, men under rysk överhöghet. Regentförsäkran, religion, grundlag, språk och privilegier reglerades. Tullfrihet mellan Finland och Ryssland, finska armén upplöstes.
• Skäl till autonomi: Ryssland ville vinna finländarnas välvilja, använda Finland som buffertzon, skydda St Petersburg och utnyttja gamla lagar. Finska tjänstemän påverkade tsar Alexander.
• 1812: Helsingfors blev huvudstad på grund av bättre hamn och närhet till St Petersburg.
• Samhället (1800-tal): Ståndssamhälle, små städer, hantverksskrån, 90% bönder, kyrkan central.
• 1850: Lantdagen samlades igen efter 50 år med nya lagar. Liberala idéer, krav på konstitution, mer makt till lantdagen och utökad rösträtt.
• Komunalt självstyre: Lantdagen samkallades, ny landtdagsordning med periodiska möten. Lärarna och rika stadsbor fick rösträtt. Nya kommunallagstiftning, separation av kyrka och stat, kommunal beskattning.
• Politiska partier och språkstriden: Språken jämställdes.
• Ekonomiska reformer: Avskaffande av skråväsendet, näringsfrihet, nya företagsformer, fri konkurrens, banker och eget mynt. Detta bidrog till industrialisering och mekanisering, utveckling av infrastruktur och jordbruksmodernisering.

Föryskning (1866-1917)

• Bakgrund: Förändrad storpolitisk situation (Tysklands maktökning), spänningar mellan länder pga. kolonialism och nationalism i Ryssland, men finländsk autonomi irriterade.
• Föryskningsförsök: Febrarimanifest 1899 med lagstiftning, språkmanifest och värnpliktslag. Bobrikov utsågs som "diktator" för att föröka integrera Finland i den ryske riket. Reaktioner och debatter.
• Motstånd: Folkliga protester och debatter, kamp för det finländska självstyret.

Inbördeskriget 1918

• Orsaker: Samhällsproblem, klassklyftor, livsmedelsbrist, inflation och arbetslöshet, Rysslands revolutioner, och frustration över uteblivna reformer.
• Händelseförlopp: Storstrejker, vita skyddsstyrkor, sammanstötningar över Finland, revolutionerna sprider sig, vita avväpnar ryska soldater, fråntslingor uppstår. Jägare och tyskar anländer, slag i Tammerfors, vit och röd terror och fångläger.
• Följder: Hat, bitterhet, splittring, känsligt ämne, dåliga relationer med Sovjetunionen och försoningsförsök.

Den unga republiken Finland

• Kampen om statsskick: Republik (stort folkligt stöd, demokratisk riktning), monarki (tradition, neutralitet, Tyskland). Tyskland drog sig tillbaka och republiken vann.
• Ny grundlag: Rätttigheter och skyldigheter, stark president, parlamentariskt system, första presidenten. Finska och svenska som officiella språk.
• Inrikespolitik: Normalisering av förhållanden efter inbördeskriget, partipolitikens splittring, svårigheter med samarbete, nya reformer (mark till jordlösa, sociala lagar, folkpension/sjukvård etc)

Bakgrund till vinterkriget

• Orsaker: Krav från Sovjetunionen, avtal, gränsförhandlingar, gränsen i Karelska näset, utöarna, Hangö.
• Moskvafreden: Landavträdelser (Karelska näset, Ladogakarelen, Viborg, utöarna, Sallabucken och Petsamo), Hangö utlämnas.
• Verkningar: Bitter konflikt, svåra relationer, men skadorna läker med tiden.

I Stalins skugga

• Kalla kriget och järnridån: Sovjetens påverkan på finländsk politik, anpassning till sovjetiska önskemål (Finlandisering), kriser (1948-1949, nattfråsten 1958, notkrisen 1961).
• Ekonomisk utveckling: Industriell satsning, strukturomvandling, urbanisering, emigration till Sverige. Handelsavtal (EEC, EFTA, SEV), kommunikationer, välfärdssamhälle.
• Utrikespolitik: Neutralitet, goda förhållanden till Sovjetunionen, VSB-pakten, nordiskt samarbete, Helsingfors mötet (KSSE 1975), övergång till Väst efter kalla kriget, EU, Nato.

Ekonomisk utveckling & Handelsrelationer (1800-tal/1900-tal)

• Tidiga industrier ägdes av ryssar.
• Näringsfrihet kom 1879.
• Ryssland var huvudmarknad för export i början.
• Tullfrihet mellan Finland och Ryssland förde fram handel.
• Mekanisering av jordbruk ökade livsmedelsproduktion.
• Lantdagen stiftade många lagar för ekonomisk utveckling till 1906.
• Handelsrelationer med Europa växte under 1900-talet (EEC, EFTA, SEV).