Ekonomins grunder: Marknadsekonomi och planekonomi

Ekonomins grunder

• De flesta länder har idag en blandekonomi, vilket är en kombination av kapitalistisk marknadsekonomi och statliga ingripanden.
• Det råder delade meningar om den ideala balansen mellan marknad och stat.

Marknadsekonomi

• I en marknadsekonomi bestäms priser på varor och tjänster av marknadskrafterna utbud och efterfrågan.
• Alla har rätt att agera som säljare eller köpare på en privatägd marknad.
• Svaga fackförbund, frivillig välfärd och få regleringar är vanligt förekommande.

Planekonomi

• I en planekonomi bestämmer staten priserna genom priskontroller och marknaden är kollektivt ägd.
• Starka fackförbund, en stor välfärdsstat och många regleringar är vanligt.

Konkurrens

• Konkurrens driver företag att utveckla bättre och billigare produkter och tjänster.
• Näringsfrihet, många säljare och köpare, tydliga spelregler och att staten inte väljer "favoriter" krävs.
• Konkurrensen kan sättas ur spel genom karteller, vilket är olagligt.

Oligopol och Monopol

• Oligopol utgörs av få företag inom en bransch, exempelvis Axfood och Ica.
• Monopol innebär att det bara finns ett företag i branschen, exempelvis Systembolaget.

Utbud och Efterfrågan

• Ekonomin påverkas av marknadskrafterna.
• Företag kan påverka produktionsvolymen baserat på konsumenternas efterfrågan.
• Utbud avser mängden tillgängliga varor.
• Efterfrågan mäter hur gärna människor vill ha en viss vara.

Lån och Ränta

• Räntan kompenserar utlånare för risken, där högre risk innebär högre ränta.
• Räntornas nivå påverkas av den ekonomiska risken.
• Högre räntor minskar benägenheten att ta lån, vilket därmed påverkar ekonomin och aktiemarknaden.
• Amortering är återbetalning av ett lån.

Inflation

• Inflation innebär att den allmänna prisnivån ökar, vilket minskar pengars värde.
• Exempelvis har kaffepriset ökat, vilket innebär att samma mängd pengar inte köper lika mycket kaffe idag som tidigare.

Anledningar till Inflation

• Stor efterfrågan beror på mycket pengar i omlopp och leder till prishöjning, särskilt vid högkonjunktur eller när för mycket pengar trycks.
• Breda kostnadsökningar uppstår när kostnaderna ökar för de flesta företag, exempelvis på grund av dyrare basmaterial.
• Pris- och lönespiralen innebär att arbetare kräver högre löner på grund av ökade priser, vilket leder till att företag höjer priserna och arbetarna kräver ännu högre löner, vanligt i högkononjuktur.
• Valutafall kan leda till inflation genom att importerade varor blir dyrare.

Deflation

• Deflation innebär att priserna sjunker, vilket ökar värdet på pengar över tid.
• Deflation anses farligare än inflation.
• Konsumenter skjuter upp inköp i väntan på ännu lägre priser, vilket kan få ekonomin att stanna av.

Skatter och Offentliga Sektorn

• Inkomstskatt betalas på lönen och är progressiv.
• Konsumtionsskatter inkluderar moms på varor och tjänster samt punktskatter på vissa varor som alkohol och cigaretter.
• Sociala avgifter betalas av företag och finansierar pension och sjukförsäkring.
• Kapitalskatt betalas på inkomster från kapital, som aktier och bostäder.

Offentliga Sektorn

• Den offentliga sektorn innefattar staten, regioner och kommuner, vilka tillsammans finansierar kollektiva tjänster.
• Kollektiva tjänster utgör ca 60 % av skattepengarna och inkluderar välfärd, vägar, renhållning, polis, brandkår och försvar.
• Privata företag anlitas ofta för att utföra dessa tjänster.
• Fördelning och stöd utgör resterande 40 % av skattepengarna.

Konjunkturer

• Högkonjunktur varar i ca 3-5 år med låg arbetslöshet (2-6 %) och hög efterfrågan.
• Företag investerar och det skapas många nya företag.
• Värdet på börsen och bostäder stiger, och lönerna ökar.
• Allt blir dyrare, med hög inflation (över 4 %).

Slutet på Högkonjunktur

• Ekonomin blir överhettad, vilket påverkar löner, priser och inflation.
• Bubblor kan uppstå på börsen eller bostadsmarknaden.
• Allmän oro kan leda till minskad efterfrågan och en negativ spiral nedåt, ibland utlöst av en "trigger".

Lågkonjunktur

• Lågkonjunktur varar i ca 2-3 år, kännetecknat av hög arbetslöshet (10-20 %) och låg efterfrågan.
• Företag går dåligt och minskar kostnader genom uppsägningar.
• Värdet på börsen och bostäder sjunker, och företag går i konkurs.
• Inflation är låg (0,5-2 %) eller deflation kan förekomma.

Slutet på Lågkonjunktur

• Positiva effekter får samhället att återhämta sig.
• Sparande ökar, oro minskar och hushållen börjar köpa mer.
• Investeringar och anställningar ökar, vilket leder till en positiv spiral.
• Nedgången på börsen gör investeringar attraktiva.

Stabiliseringspolitik

• Staten försöker stabilisera konjunkturcykeln genom att påverka efterfrågan.
• Penningpolitik och finanspolitik används som verktyg.

Finanspolitik

• Staten omfördelar skattepengar för att stimulera efterfrågan, exempelvis genom skattesänkningar och statliga projekt.
• Tanken är att staten ska lösa krisen med hjälp av statslån, som återbetalas i bättre tider.

Penningpolitik

• Riksbanken påverkar penningmängden för att stärka företagens finanser och räntor.
• Målet är inte att fokusera på konsumenters efterfrågan.
• Sänkt styrränta ökar penningmängden och sedelpressning kan användas.
• Tanken är att staten inte aktivt ska påverka marknaden utan att den privata sektorn ska lösa kriser.

Styrräntan

• Banker lånar från Riksbanken, vilket innebär att sänkt ränta påverkar andra bankers räntor.
• Hög ränta gör lån dyrare och ökar sparandet.
• Låg ränta gör lån billigare och ökar konsumtionen.
• Penningmängden påverkar inflationen.

Börsen och Valutamarknaden

• Aktier innebär att dela upp ett företag i miljontals andelar som kan handlas fritt.
• Aktieägare får del av vinsten och kan påverka företagets styrelse.
• Utbud och efterfrågan styr aktiekursen.
• Företag värderas baserat på marknadens åsikt om framtida vinster och värde.

Psykologi och Börsen

• Psykologi kan påverka aktiekurser på kort sikt, vilket kan leda till över- eller undervärderade aktier.

Börsen och "Riktiga" Ekonomin

• Börsen är en marknadsplats för aktier, skuld, råvaror, fonder, obligationer, räntepapper och valutor.
• Börsen speglar den riktiga ekonomin, men är inte samma sak, exempelvis kan finanskriser uppstå på grund av problem orsakade av börsmäklare.

Valutor

• Valuta reflekterar värdet av ett lands pengar i förhållande till andra länders pengar
• Valutans värde påverkas av landets ekonomi och den risk som är förknippad med att äga valutan.

Att Försvaga en Valuta

• En svag valuta leder till ökad export eftersom varor blir billigare för andra länder att köpa.
• Riksbanken kan t.ex. sänka styrräntan för att försvaga kronan.

Utlandshandel

• Export innebär att sälja varor till andra länder.
• Import innebär att köpa varor från andra länder.
• Ett land bör exportera mer än det importerar för att gå med vinst.

Handelsbalans

• Handelsbalansen är skillnaden mellan export och import.
• Den visar om ett land går med vinst eller förlust i sin handel.
• På lång sikt bör ett land eftersträva att ha en positiv handelsbalans
• Annars ökar landets skulder eftersom staten eller företag måste låna pengar för att betala för varor och tjänster från utlandet.

BNP och Handel

• BNP-tillväxt beror inte bara på handeln utan också på inhemsk konsumtion och investeringar.
• Landets skulder kan öka samtidigt som landet blir rikare om skulden minskar i procent av BNP.
• Ett land kan ha en negativ handelsbalans och ändå gå bra.

Frihandel

• Frihandel innebär utrikeshandel utan tullar eller andra restriktioner.
• Tanken är att länder specialiserar sig på det de är bäst på, vilket maximerar utvecklingen.

Frihandel - Fördelar och Nackdelar

• Frihandel ökar konkurrensen, skapar jobb i utvecklingsländer, förbättrar relationer mellan länder och gynnar konsumenter.
• Nackdelarna är att det kan vara förödande för lokala företag, leda till outsourcing, lönepress och dåliga arbetsförhållanden.

Protektionism

• Protektionism syftar till att minska import och öka produktionen i det egna landet för att skydda landets handel.
• Vanliga åtgärder är tullar, importkvoter, försvåra för utländska företag, subventioner till egna företag samt att försvaga den egna valutan.

Protektionism - Fördelar och Nackdelar

• Protektionism kan skydda jobb, stoppa outsourcing, hjälpa företag att överleva och förbättra handelsbalansen.
• Nackdelarna är att det bara är tillfälligt, det försämrar konkurrensen, dåliga företag kan överleva, priserna ökar och jobb kan förloras i andra länder.