Användning av bettskena och orofacial smärta

Användning av bettskena nattetid

• Bettskenor ska användas under natten för att minimera risken för bettförändringar och maximera behandlingseffekten, särskilt för partiella eller reponeringsskenor.
• Initialt kan patienten uppleva förvärrade besvär under de första veckorna av användning, men detta är en tillfällig fas.
• Patienten kan uppleva att bettet känns felaktigt efter att ha använt bettskenan, detta är tillfälligt.
• Hårda bettskenor ska rengöras noggrant och förvaras i rent vatten efter användning. Mjuka bettskenor ska förvaras i en torr miljö.
• Varje patient ska alltid ta med sin bettskena till tandläkarbesök för att säkerställa att den passar korrekt och fungerar som den ska.
• Uppföljning av behandling med bettskena sker efter två veckor för att bedöma komforten och eventuella problem samt efter 6–10 veckor för att bedöma behandlingseffekten.

Orofacial smärta

• Orofacial smärta kan ha flera orsaker och inte enbart uppstå i munnen.
• Orsaker kan inkludera neuralgi, hjärtinfarkt/angina, sinuspatologi, refererad smärta från nacken, käkledssmärta eller ledpatologi samt muskelsmärta
• Akut smärta är ofta relaterad till tänderna, medan kronisk smärta ofta är muskuloskeletal och involverar käkens muskler och/eller käkleden.

Axel 2

• Identifierar riskfaktorer för långvarig smärta eller försämrat behandlingssvar.
• Bedömer smärtans konsekvenser för att planera behandling och bedöma prognosen.
• Axel 2 är inte diagnostisk men används för att förstå omfattningen av besvären.

Klinisk undersökning

• Den kliniska undersökningen bekräftar smärtlokalisation, bedömer rörelseomfång, smärta/huvudvärk vid käkrörelser, käkledsljud samt palpationssmärta i temporalis, masseter och käkleden.
• Patienten ska förklara vad smärta innebär för hen och vad igenkännbar smärta är.

Käkledsknäppningar

• Knäppningar beror på diskdisplacering, vilket innebär att disken inte sitter på sin plats i käkleden.
• Displacering kan orsakas av olika faktorer, inklusive felaktig funktion av pterygoideus lateralis superior ligament, trauma, långvarig belastning, överrörlighet och kvinnligt kön.
• Asymtomatiska knäppningar behöver oftast ingen behandling.
• Smärtsamma knäppningar och låsningar kan kräva behandling.

CASE - Den bråkiga leden

• Ann har tidigare haft tandfrakturer och fått kronor på tänderna 15, 34 och 35. Kronan på tand 35 har nu gått sönder under en stressig arbetsdag.
• Ann har smärta och knäppningar i vänster käkled samt ett grusande ljud i höger käkled vid tuggning.
• Klinisk undersökning visade på porslinsfraktur på MK-kronan på tand 35, lossnad fyllning på tand 12, cuppings på tand 46, tandslitage anteriort och förlust av tand 36.
• Ann uppvisar tecken på bruxism, vilket kan förklara MK-kronans fraktur.
• Knäppningarna i käkleden tyder på diskdisplacement med återgång.

Etiologiska faktorer i TMD

• Trauma: plötsliga krafter som orsakar strukturell skada (makrotrauma) eller repetitiva krafter över tid (mikrotrauma).
• Emotionell stress: påverkar muskelfunktionen och kan leda till parafunktionella beteenden som bruxism.
• Djup smärta: till exempel tandvärk eller bihåleinflammation, kan leda till skyddande sammandragningar av musklerna.
• Parafunktionella aktiviteter: som bruxism, kämpa, tuggummituggande och andra orala vanor.

Stress och symtomatisk TMD

• Stress aktiverar det sympatiska nervsystemet, vilket påverkar blodflöde och muskeltonus.
• Ökad sympatisk aktivitet kan leda till ökad muskelspänning och smärta.
• Kronisk stress kan förvärra TMD symtom.