SS:EN 12845 Kap 1-6

Omfattning av SS-EN 12845

• Standarden specificerar krav och rekommendationer för konstruktion, installation och underhåll av fast installerade vattensprinklersystem i byggnader och industrianläggningar.
• Den inkluderar även särskilda krav för sprinklersystem som är en del av personsäkerhetsåtgärder.
• Omfattar endast sprinklertyper specificerade i SS-EN 12259-1 (se bilaga L).
• Kraven och rekommendationerna gäller även för tillägg, utökningar, reparationer eller andra förändringar av sprinklersystem.
• Den gäller inte för vattenspray- eller grupputlösningssystem.
• Den täcker riskklassificering, vattenkällor, komponenter, installation, provning, underhåll och byggnadstekniska aspekter.
• Gäller inte för vattenförsörjning till andra system än vattensprinkler, men kraven kan användas som riktlinjer för andra fasta brandskyddssystem, under förutsättning att alla särskilda krav vägs in.
• Avsedd för användning av de som är inblandade i alla aspekter av automatiska vattensprinklersystem, från inköp till underhåll, för att systemen ska fungera som avsett under hela sin livslängd.
• Gäller endast fast installerade sprinklersystem på land, inte fartyg, flygplan, fordon, mobila brandskyddsutrustningar eller system under mark inom gruvindustrin. Den allmänna principen kan gälla även i andra fall men kräver då andra överväganden.
• Avvikelser i konstruktionen kan tillåtas om de ger en skyddsnivå som minst motsvarar standarden och är fullständigt dokumenterade, eventuellt genom fullskaliga brandtester.

Normativa hänvisningar

• SS-EN 54 (alla delar): Branddetekterings- och brandlarmsystem.
• SS-EN 1057: Kopparrör för vatten och gas i sanitets- och uppvärmningsinstallationer.
• SS-EN 1254 (alla delar): Rördelar av koppar och kopparlegeringar.
• SS-EN 12259-1: Sprinklerhuvuden.
• SS-EN 12259-2: Larmventiler – Våtrör.
• SS-EN 12259-3: Larmventiler – Torrör.
• SS-EN 12259-4: Vattendrivna larmdon.
• SS-EN 12259-5: Flödesvakter.
• SS-EN 50342-1: Startbatterier av bly-syratyp – Allmänna fordringar och provningsmetoder.
• SS-EN 50342-2: Startbatterier av bly-syratyp – Mått på batterier och märkning av poler.
• SS-EN 60332 (alla delar): Kablar – Provning av egenskaper vid brand.
• SS-EN 60529: Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning).
• SS-EN 60623: Laddningsbara alkaliska batterier – Öppna, prismatiska nickel-kadmiumceller – Allmänna fordringar och provningsmetoder.
• SS-EN 60947-1: Kopplingsapparater för högst 1000 V – Allmänna fordringar.
• SS-EN 60947-4: Kopplingsapparater för högst 1000 V – Elektromekaniska kontaktorer och startkopplare.
• SS-EN ISO 3677: Lod för mjuklödning, hårdlödning och svetslödning – Beteckning.
• SS-EN ISO 9606-1: Svetsarprövning – Smältsvetsning – Stål.
• ISO 65: Kolstålrör lämpliga för skruvning enligt ISO 7-1.
• SS-ISO 3046 (alla delar): Förbränningsmotorer – Prestanda.

Termer och definitioner

• 'A' manometer: Tryckmätare ansluten till servisledning från kommunal ledning, mellan servisavstängningsventiler och backventil.
• Snabbutlösare (accelerator): Utrustning som minskar fördröjningen av aktiveringen av en torrörslarmventil, eller en kombinerad larmventil i torrörsläge, genom att tidigt detektera trycksänkningen.
• Larmprovventil: Ventil för att prova funktionen hos vattenturbinklocka och/eller brandlarmpressostat.
• Larmventil: Backventil som aktiverar vattenturbinklockan när sprinklersystemet löser ut.
• Larmventil, kombinerad typ: Kan användas för våtrör, torrör eller kombinerade system.
• Larmventil, torrör: Lämplig för torrörinstallationer och/eller tillsammans med en våtrörventil eller med en kombinerad larmventil.
• Larmventil, förutlösning: Lämplig för förutlösningssystem.
• Larmventil, våtrör: Lämplig för våtrörsystem.
• Verkningsyta: Den största sammanhängande ytan inom vilken samtliga sprinkler förväntas aktiveras.
• Verkningsyta, hydrauliskt bästa: Den verkningsyta som ger högsta sammanlagda flöde vid ett specificerat tryck, mätt i sprinklercentralen.
• Verkningsyta, hydrauliskt sämsta: Den verkningsyta som ger högsta beräknade tryck i sprinklercentralen för att uppnå erforderlig vattentäthet.
• Stickrör: Kort rörledning (mindre än 0,3 m) som försörjer en ensam sprinkler, med undantag för sista rörsektionen på grenrör.
• Kravställare: Organisation som ansvarar för godkännande av sprinklersystem, t.ex. brandmyndigheter och byggnadsmyndigheter, försäkringsgivare eller lokala vattenmyndigheter.
• 'B' manometer: Tryckmätare ansluten på uppströmssidan av larmventilen.
• Tryckstegringspump: Automatisk pump som tryckstegrar vatten från en tank eller kommunal ledning till sprinklersystemet.
• 'C' manometer: Tryckmätare ansluten på nedströmssidan av larmventilen.
• Sprinklercentral: Enhet bestående av larmventil, backventil och tillbehör för att kontrollera en sprinklersektion.
• Stoppsprinkler: Sprinkler som skyddar en dörr eller ett fönster mellan två utrymmen, varav det ena är sprinklat.
• Erforderlig vattentäthet: Den minsta vattentätheten (mm vatten per minut) som ett sprinklersystem är dimensionerat för.
• Sprinklerpunkt: Punkt på fördelningsröret i ett schablonberäknat system där rördimensioner fastställs via tabeller.
• Fördelningsrör: Rörledning som försörjer grenrör eller enskilda sprinklerhuvuden (max 300 mm långt).
• Huvudfördelningsrör: Fördelningsrör som matas från matarledning och leder till ett yttre grenrörssystem.
• Munstycke avsett att sprida vatten över en yta i syfte att erhålla skydd mot brandspridning
• Nedåtgående fördelningsrör: Ett vertikalt fördelningsrör som försörjer fördelningsrör eller grenrör på en lägre nivå
• Dubbelsidigt grenrörsystem: Rörledningsarrangemang med grenrör på båda sidor av ett fördelningsrör.
• Enkelsidigt grenrörsystem: Rörledningsarrangemang med grenrör på endast en sida av ett fördelningsrör.
• Utblåsningsventil: Ventil för att släppa ut luft eller inertgas från ett torrörssystem i syfte att snabbare aktivera larmventilen.
• Brandcell: Ett utrymme som klarar att upprätthålla sin brandtekniska avskiljning under en minsta angiven tid
• Fullständigt beräknat: Installation där rörnätet dimensioneras genom hydraulisk beräkning.
• Gridsystem: Rörsystem där vattenflöde till varje sprinkler sker från mer än ett håll.
• Upphängning: Utrustning för att hänga upp sprinklerrör i byggnadskonstruktionen.
• System för höga hus: Ett sprinklersystem i vilket den högst belägna sprinklern sitter mer än 45 m ovanför den lägst belägna sprinklern, eller sprinklerpumparna, beroende på vilken av dessa som ligger lägst
• Outtömliga vattenkällor: Naturliga eller konstgjorda vattenförsörjningar, t.ex. floder, kanaler och sjöar, vilka i praktiken är outtömliga sett ur kapacitets- och klimatsynpunkt.
• Sektion (sprinklersektion): Del av ett sprinklersystem som innehåller en larmventil och tillhörande rörinstallationer och sprinklerhuvuden.
• Kombinerade system: System som varierande används som torr- eller våtrörsystem, beroende på omgivningstemperaturen.
• Torrörsystem: System där rörnätet är fyllt med luft eller inertgas under tryck.
• Förutlösningssystem (pre-action): Kombinerar ett torrörsystem med ett brandlarmsystem eller detektorer installerade inom samma område som sprinklerna.
• Våtrörsystem: System som permanent är fyllt med vatten under tryck.
• Flödeskoefficient ”K-faktor”: Koefficient för vattenflödet som beräknas genom formeln där Q är flödet i liter per minut, och P är trycket i bar.
• Loop-system: Rörsystem i form av en sluten slinga, d.v.s. med mer än ett fördelningsrör för att försörja grenrör.
• Huvudstamrör: Rör mellan larmventil och närmaste förgreningspunkt nedströms.
• Maximalflöde (Qmax): Flöde i skärningspunkten mellan förbrukningskurvan för den hydrauliskt bästa verkningsytan och vattenkällans kapacitetskurva i ett läge med normalt vattenstånd.
• Mekaniska kopplingar: Rörkoppling för annat än gängade rör och rördelar, så som skruvade beslag, tappar och uttag och flänsförband, vilka används för att ansluta rör och komponenter.
• Flervåningshus: Hus med två eller fler våningar, över eller under marknivå.
• Nod: Beräkningspunkt i rörsystem, används i hydrauliska beräkningar.
• Normalvattenstånd: Den nivå i en vattenkälla som krävs för att ge erforderlig vattenvolym i förhållande till lågvattennivån ”x”, inklusive nödvändiga marginaler.
• Rörnät: Rör som försörjer ett område med sprinklerhuvuden.
• Schablonberäknat: Installation där rör nedströms sprinklerpunkt(er) har blivit dimensionerade i förväg genom hydraulisk beräkning.
• Tryckhållningspump (jockey pump): Liten automatisk pump som används för att kompletteringsfylla mindre vattenbehov och upprätthålla trycket i systemet.
• Hydrofor: En behållare eller tank fylld med vatten under lufttryck tillräckligt för att säkert trycka ut allt vatten på erforderlig trycknivå.
• Grenrör: Rör på vilka sprinkler är monterade antingen direkt eller genom korta stickrör.
• Stigarledning: Vertikal del av rör som matar fördelningsrörnätet.
• Mellanhastighets- och höghastighetsmunstycken: Vattenspraymunstycke som ger en nedåtriktad konisk spridningsbild.
• Sprinklerhuvud (automatiskt): Munstycke med en värmekänslig utlösningsmekanik som aktiveras vid brand.
• Indragna sprinkler: Nedåtriktade sprinkler avsedda att monteras delvis ovanför underkant tak men med känselkroppen placerad nedanför takpanel.
• Dold sprinkler: Helt infälld sprinkler försedd med en täckbricka som faller bort i händelse av brand.
• Konventionell sprinkler: Denna sprinkler har en sfärisk typ av vattenspridning.
• Torrörsprinkler, nedåtriktade: Bortsett från ventilarrangemanget är sprinklerna av normal typ med antingen konventionell eller spraytyp av spridarplatta. De tillverkas i ett stycke med dropprör så att det inte finns någon ficka eller fördjupning i vilken vatten kan stå kvar.
• Torrörsprinkler, uppåtriktade: Dessa sprinkler är väsentligen lika de under redovisade, dock gäller att de har annan spridarplatta om de är av spraytyp.
• Flatspraysprinkler: Spraysprinkler med spridningsbild som delvis ger vatten ovanför spridarplattan.
• Sprinkler, smältlänk: Sprinkler som aktiveras när en komponent avsedd för detta smälter.
• Sprinkler, glasbulb: Sprinkler som aktiveras när en vätskefylld glasbulb spricker.
• Sprinkler, horisontell: Sprinkler där munstycket riktar vattnet horisontellt.
• Sprinkler, öppen: Sprinkler som ej är sluten via ett värmekänsligt element.
• Sprinkler, nedåtriktad: Sprinkler där munstycket riktar vattnet nedåt.
• Sprinkler, infälld: Sprinkler med det värmekänsliga organet helt eller delvis ovanför takplanet.
• Sprinklerbricka: Bricka som täcker hålutrymmet mellan en sprinkler som sticker ut från ett undertak, och taket.
• Väggsprinkler: Sprinkler som är utformad så att det mesta av vattnet kastas åt ena sidan i ett mönster som något påminner om en halv paraboloid med en mindre del riktad mot väggen bakom sprinklern.
• Spraysprinkler: Dessa sprinkler har en paraboloid vattenspridning med 80-100% av vattnet initialt kastas nedåt.
• Sprinkler, uppåtriktad: Sprinkler där munstycket riktar vattnet uppåt.
• Sprinklersystem: Hela det system som ger sprinklerskydd i en byggnad, bestående av en eller flera sprinklersektioner, rörnät för sprinkler samt vattenförsörjning/vattenkälla.
• Sprinklerok: Den del av sprinklerhuvudet som håller kvar det värmekänsliga element, i kontakt med ventilen i sprinklerhuvudet.
• Sick-sackad (sprinkler)konstruktion: En osymmetrisk utläggning av sprinklerrörnätet där vartannat grenrör är förskjutet halva sidledsavståndet relativt det föregående.
• Standard (sprinkler)konstruktion: En symmetrisk utläggning av sprinklerrörnätet där alla grenrör sitter vinkelrätt mot fördelningsröret.
• Kombinerat (våtrör/torrör) förlängningssystem: Del av ett våtrörsystem som varierande är fyllt med vatten eller luft/gas, beroende på omgivningstemperaturen, och som kontrolleras av en underordnad våtrörs/torrörs-larmventil.
• Torrörförlängningssystem: Del av ett våtrör- eller kombinerat system som ständigt är fyllt med luft eller inertgas under tryck.
• Lämplig för användning i sprinklersystem: Begrepp som användes om utrustning eller apparater som av kravställare bedöms lämplig för en specifik användning i ett sprinklersystem, antingen för att den uppfyller vissa EN-standarder för provning eller, där sådana ej finns, genom att särskilda kriterier uppfyllts.
• Servisledning: Ledning som förbinder byggnad eller fastighet med va-anläggnings ledningsnät, alternativt en ledning som används för påfyllning av en bassäng eller tank.
• Öppet undertak: Takkonstruktion med jämt fördelade öppningar genom vilka sprinklervatten kan fördelas utan negativ påverkan.
• Ändmatat system: Rörsystem där endast en vattenväg finns till respektive grenrör.
• Centralmatat system: Rörsystem där endast en vattenväg finns till respektive grenrör från ett fördelningsrör.
• Ringledning: Ledning som förbinder två eller flera vattenkällor till sprinklercentral(er).
• Hydraulisk referenspunkt: Den punkt i rörnätet där kravet på vattenkällans tryck och flödeskapacitet anges och mäts.
• Zon: Avgränsad del av en sprinklersektion, med egen flödesvakt och en övervakad avstängningsventil.

Kontraktsförberedelser och dokumentation

• Information enligt 4.3 och 4.4 ska tillhandahållas användare eller ägare.
• Ritningar och dokumentation ska inkludera:
  • Anläggningsägarens namn.
  • Adress och belägenhet.
  • Verksamheten i varje byggnad.
  • Konstruktörens namn.
  • Namn på granskare av konstruktionen (ej samma som konstruktören).
  • Datum och utgåvenummer.
• Effekten av byggnadens konstruktion, andra installationer och arbetsrutiner på sprinklersystemets framtida funktion bör beaktas.
• Sprinklersystemet kan normalt omfatta en hel byggnad, men det är viktigt att bedöma brandskyddet i dess helhet och beakta samverkan med andra brandtekniska installationer.
• Aktuella kravställare ska kontaktas i ett tidigt skede vid övervägande av sprinklersystem, eller utökning av befintligt system.
• Kravställaren ska rådfrågas när riskklassificering fastställs.

Förberedande eller bedömningsskede

• Följande information ska tillhandahållas:
  • En allmän beskrivning av systemet.
  • En översiktsplan över området som visar:
    • Typer av installationer och riskklasser.
    • Omfattningen på skyddet och detaljer om eventuellt oskyddade delar.
    • Konstruktion av och verksamhet i huvudbyggnaden och eventuellt kommunicerande intilliggande byggnader.
    • En sektionsritning som visar totala byggnadshöjden och anger höjden för högst belägna sprinkler ovan en angiven hydraulisk referenshöjd.
  • Allmän beskrivning över vattenkälla, vilken i händelse av en allmän vattenledning ska inkludera kapacitetsuppgifter, inklusive provningsdatum och tidpunkt på dygnet för provet samt en ritning över testplatsen.
  • Ett intygande om att bedömningen grundar sig på ett sprinklersystem enligt denna Europastandar, baserat på tillgänglig information.

Projekteringsstadiet

• Informationen ska inkludera en sammanfattande beskrivning, fullständiga arbetsritningar och detaljer om vattenförsörjningen.

Sammanfattande beskrivning

• Projektets namn.
• Referensnummer för ritningar och dokument.
• Utgåvenummer för ritningar och dokument.
• Datum för ritningar och dokument.
• Namn på ritningar och dokument.
• Typ(er) av system och nominell diameter för varje larmventil.
• Sektionsbeteckning för varje larmventil.
• Antal sprinkler inom varje sektion.
• Förteckning över sprinklerkomponenter med leverantörens benämning och modell.
• Höjden för högst belägna sprinkler på varje sektion.
• Intygande om att installationen projekteras och utförs enligt standarden, eller detaljerad beskrivning av avvikelser.
• Om så krävs av kravställare ska det även finnas ett flödesschema med förteckning över alla komponenter som används i systemet, var och en identifieringsbar med leverantörens namn, modell, diameter, totalt antal och referensnummer.

Arbetsritningar

• Installationsritningar ska innehålla:
  • Norrpil.
  • Anläggningens riskklassificering.
  • Konstruktionsdetaljer av golv, tak, väggar och avskiljningar.
  • Sektionsritningar som visar avstånd mellan sprinkler och tak, byggnadsdetaljer som påverkar sprinklerinstallationen.
  • Placering och storlek på dolda utrymmen.
  • Uppgifter om kabelstråk, rörstråk, byggnadsställningar etc. som kan påverka sprinklarnas spridningsbild.
  • Typ av sprinklerhuvuden och deras utlösningstemperatur.
  • Typ och ungefärlig placering av rörhållare.
  • Placering av larmventiler och vattendrivna larmklockor.
  • Placering och detaljer om flödesvakter och/eller vatten-/lufttryckspressostater.
  • Placering och storlek på avstängningsventiler, backventiler och avtappningsventiler.
  • Lutningen på rörnätet.
  • En tabell som redovisar antalet sprinklerhuvuden och deras täckningsytor.
  • Alla provventilers placering.
  • Eventuell brandlarmcentrals respektive driftlarmtablås placering och utförande.
  • Eventuella brandkårsanslutningars placering och utformning.
  • En symbolförteckning.

Schablonberäknat rörsystem

• Angivande av dimensionspunkten på varje grenrörsgrupp på installationsritning.
• Sammanställning av tryckförlusterna mellan larmventil och sprinklerpunkter vid följande erforderliga flöden:
  • Låg Riskklass (LH) – 225 l/min
  • Normal Riskklass (OH) – det flöde som motsvarar erforderlig vattentäthet enligt tabell 6.
  • Hög Riskklass (HH) – det flöde som motsvarar erforderlig vattentäthet enligt tabell 7 eller enligt 7.3.2.2
• Beräkning, enligt krav i krav 13.3, som visar att:
  • I LH och OH, för varje fördelningsrör, pf - ph ej överstiger tillåtet värde enligt 13.3.3 eller 13.3.4; och/eller
  • i HHP och HHS utförda enligt tabeller 32 till 35, pf + pd + ps inte överstiger det tillgängliga trycket vid larmventilen då vattenkällan testas vid erforderligt flöde, när:
    • pd är tryck vid sprinklerpunkten enligt krav i tabell 7 eller andra lämpliga krav, i bar;
    • pf är tryckförlusten i fördelningsröret mellan sprinklerpunkten och 'C' manometer uppströms larmventil, i bar;
    • ph är den statiska tryckskillnaden mellan högst belägna sprinkler på aktuellt våningsplan och högst belägna sprinkler på översta plan i bar;
    • ps är den statiska tryckskillnaden mellan det högst belägna sprinklerhuvudet inom aktuell rörsektion och 'C' manometer uppströms larmventilen, i bar.

Fullständigt hydrauliskt beräknat rörsystem

• Namn och version på använt program.
• Datum för beräkningens utförande.
• Verkliga innerdiametrar för alla rör i beräkningen.
• För samtliga verkningsytor:
  • Verkningsytans nummer.
  • Riskklassen.
  • Angiven vattentäthet i millimeter per minut.
  • Förutsatt storlek på verkningsyta i m2.
  • Antal sprinkler inom verkningsytan.
  • Nominella munstycksdimensioner i mm.
  • Största täckningsyta för sprinkler i m2.
  • Detaljerade och måttsatta arbetsritningar som visar:
    • nod- eller referensnummer som används för att identifiera beräkningspunkter i form av rörsektioner, korspunkter, sprinklerhuvuden och rördelar.
    • placering av sämsta verkningsyta;
    • placering av bästa verkningsyta;
    • de fyra dimensionerande sprinklerna;
    • statisk höjd ovan referenshöjd för tryckangivelse.
• För varje beräknad sprinkler:
  • Nod- eller referensnummer.
  • Nominell K-faktor.
  • Flöde per sprinkler i liter per minut.
  • Ingångstryck i sprinkler eller sprinklerrördel, i bar.
• För varje hydrauliskt intressant rörsektion:
  • Nod- eller referensnummer.
  • Nominell diameter.
  • C-faktor.
  • Flöde i liter per minut.
  • Flödeshastighet i meter per sekund.
  • Längd i meter.
  • Antal, typ av och ekvivalent rörlängd i meter för kopplingar och rördelar.
  • Höjdskillnad mot referenspunkt i meter.
  • Tryck i bar.
  • Friktionsförlust i bar.
  • Uppgift om flödesriktning.

Vattenkälla

Ritningar över vattenförsörjningen

• Ritning ska visa vattenförsörjning och servisledningsdragning till sprinklercentralen.
• En symbolförteckning ska finnas.
• Placering och typen av avstängnings- respektive backventiler samt eventuella tryckreduceringsventiler, flödesmätare, återströmningsskydd och eventuella anslutningar för andra vattenuttag ska vara markerade.

Hydraulisk beräkning

• En hydraulisk beräkning ska visa att vattenkällans kapacitet vid sämsta förhållanden kan uppfylla kraven på erforderligt tryck och flöde i sprinklercentralen.

Allmän vattenledning

• Ledningens nominella diameter.
• Uppgift om huruvida ledningen är ringmatad eller ändmatad; för ändmatad ledning också uppgift om var anslutande ringmatning är belägen.
• En tryck/flödeskurva över den allmänna ledningens kapacitet såsom denna uppmätts vid ett prov utfört vid maximal belastningsperiod.
• Minst tre mätpunkter över tryck/flöde ska framtagas.
• Kurvan ska korrigeras för tryckförluster och den statiska tryckskillnaden mellan platsen för kapacitetsmätningen och antingen manometer 'C' eller på påfyllningsventilen för bassäng, beroende på vilket som är aktuellt.
• Datum och tidpunkt för kapacitetsprovningen.
• Placeringen av kapacitetsprovningsplatsen i förhållande till sprinklerinstallationen.
• Tryck/flödeskurva som anger tillgängligt tryck för alla flöden upp till högsta erforderliga anläggningsflöde.
• Tryck/flödeskurva (förbrukningskurva) för varje anläggnings hydrauliskt sämsta (och där så krävs även bästa) verkningsyta med angivande av tryck såsom detta krävs vid manometer 'C'.

Automatiska tryckstegringspumpar

• En pumpkurva avseende aktuell kapacitet vid lågvattennivå 'X' visar förväntad pumpprestanda i aktuell installation mätt vid manometer 'C'.
• Pumpleverantörens datablad som redovisar följande:
  • pumpkurva (med tryck och flöde);
  • effektkurva;
  • NPSH-kurva som visar kraven enligt 10.1.a) eller 10.1.b);
  • effektangivelse på drivkällan.
• Installatörens datablad angivande pumparnas prestanda i form av tryck/flödeskaraktäristik i aktuell installation mätt vid manometer uppströms larmventil för fall med normal vattennivå respektive lågvattennivå ”X”, samt vid manometer på pumpens trycksida vid normal vattennivå.
• Höjdskillnaden mellan manometer 'C' och manometer på pumpens trycksida.
• Installationsnummer och riskklassificering(ar).
• Tillgängligt och erforderligt NPSH-värde vid högsta erforderligt flöde.
• Minsta erforderliga vattendjup över dränkbara pumpar.
• Förbrukningskurva för den hydrauliskt sämsta respektive bästa verkningsyta, beräknat vid manometer 'C'

Bassäng

• Placering.
• Total bassängvolym.
• Effektiv bassängvolym och varaktighet.
• Påfyllningsflöde för bassäng med reducerad volym.
• Vertikala avståndet mellan pumphusets centrumlinje och lågvattennivån 'X'.
• Byggnadstekniska uppgifter om bassängen och dess tak.
• Föreslagna underhållsintervall som inkluderar tömning av bassängen.
• Skydd mot frysrisk.
• Låg respektive normal vattennivå X och N (se figur 4).
• Högnivåtanks höjd över högst belägna sprinkler.

Hydrofor

• Placering.
• Totalvolym för hydroforen.
• Volymen vatten i hydroforen.
• Lufttrycket.
• Höjd för högst belägna och/eller hydrauliskt mest krävande sprinkler i förhållande till hydroforens botten.
• Det vertikala avståndet mellan lägst belägna sprinkler och hydroforens botten.
• Uppgifter om hur återfyllning ska ske.

Sprinklersystemets omfattning

Allmänt

• Alla utrymmen i en byggnad eller anslutande byggnad ska förses med sprinkler med undantag för de särskilda fall som anges i 5.1.2, 5.1.3 och 5.3.
• Skydd av bärande stålkonstruktioner bör övervägas.

Tillåtna undantag inom en byggnad

• Tvättutrymmen och toaletter (men inte kapprum) utförda i icke-brännbart material och som inte används för lagring av brännbart material.
• Separata trapphus och separata vertikala schakt (t.ex. hisschakt eller installationsschakt) som inte innehåller brännbart material och som är brandtekniskt avskilda genom sin konstruktion (se 5.3).
• Utrymmen som skyddas av annat automatiskt släcksystem (t.ex. gas, pulver och vattenspraysystem).
• Utrymmen med uteslutande våthantering som t.ex. våtänden i en papperstillverkningslokal.

Nödvändiga undantag

• Silos och behållare/cisterner som innehåller ämnen vilka kan expandera efter kontakt med vatten.
• Över smält- eller brännugnar, saltbad, metallsmältkar eller liknande utrustning om vattenbegjutning kan orsaka allvarlig skada.
• Områden, rum eller utrymmen där vattenbegjutning kan medföra fara.
• I dessa fall bör installation av andra automatiska släcksystem (t.ex. gas eller pulver) övervägas.

Lagring i det fria

• Avståndet mellan brännbara upplag utomhus och den sprinklerskyddade byggnaden ska motsvara de lagar och föreskrifter som finns.
• När inga lagar och föreskrifter finns ska avståndet mellan brännbara upplag utomhus och den sprinklade byggnaden vara minst 10 m eller 1,5 gånger lagringshöjden.
• En sådan brandteknisk avskiljning kan bestå av en brandvägg eller ett annat lämpligt utformat brandtekniskt skyddssystem.

Brandteknisk avskiljning

• Mellan sprinklerskyddat område och icke-sprinklat område ska det finnas en brandteknisk avskiljning i enlighet med kravställarens anvisningar, dock minst 60 min.
• Dörrar mellan sprinklade och icke-sprinklade områden ska vara försedd med dörrstängare som, i de fall de behöver hållas uppställda, automatiskt stänger vid brand.
• Ingen del av en icke-sprinklad byggnad eller lokal bör vara placerad rakt under en sprinklad byggnad eller lokal förutom i de fall 5.1.2 och 5.1.3 är tillämpliga.

Dolda utrymmen

• Utrymmen mellan bjälklag och undertak och mellan bjälklag och undergolv ska sprinklerskyddas i de fall utrymmets höjd överstiger 0,8 m.
• I de fall höjden inte överstiger 0,8 m krävs sprinklerskydd endast om utrymmet är utfört i brännbar konstruktion eller om det innehåller brännbart material eller är av brännbar konstruktion.
• Enstaka kablar, som mest 15 kablar per kabelstege, för lägre enfasspänning än 250 V, är tillåtna.
• Sprinkling av dolda utrymmen ska utföras som LH när övriga delar klassificeras som LH, och som OH1 i alla övriga fall.
• Se 17.3 för anvisningar om rörnätets utformning.

Höjdskillnad mellan högst respektive lägst placerade sprinkler

• När höjdskillnaden mellan sprinklersystemets högst respektive lägst placerade sprinklerhuvuden i en byggnad överstiger 45 m ska kraven i Bilaga E tillämpas.
• På en enskild sektion (d.v.s. sprinkler anslutna till samma larmventil) ska höjdskillnaden mellan högst respektive lägst sprinkler inte överstiga 45 m.

Riskklassificering av verksamheter

Allmänt

• Klassificeringen av den verksamhet utifrån vilken sprinklersystemet ska projekteras ska fastställas innan projekteringen påbörjas.
• Byggnader och utrymmen som ska sprinklerskyddas ska klassificeras som Låg riskklass, Normal riskklass eller Hög riskklass.
• Riskklassificeringen beror på verksamhetst