Hållbar utveckling (kapitel 1) - PDF

# Teknik, miljöproblem och hållbar utveckling ## 1.1 Aralsjöns uttorkning - ett tragiskt exempel på icke-hållbar utveckling - Världens tristaste stad - Nukus, Karakalpakstan, Uzbekistan. - Nukus har ett konstmuseum med konst som sovjetstaten ansåg farlig (Picasso, Dalí, Kandinsky, Chagall). - Cent...

# Teknik, miljöproblem och hållbar utveckling ## 1.1 Aralsjöns uttorkning - ett tragiskt exempel på icke-hållbar utveckling - Världens tristaste stad - Nukus, Karakalpakstan, Uzbekistan. - Nukus har ett konstmuseum med konst som sovjetstaten ansåg farlig (Picasso, Dalí, Kandinsky, Chagall). - Centralasien är en region där man inte bara har gömt undan konst utan miljöförstöringen av enorma mått har kunnat ske utan insyn eller engagemang från omvärlden: Sovjetunionens kärnvapenprogram utfördes i Norra Kazakstan och drabbade flera miljoner människor. - Aralsjöns uttorkning är ett annat miljöproblem, som kanske är mer uppmärksammat, om än inte tillräckligt för att väcka behövlig opinion. - Aralsjöns uttorkning är ett tragiskt exempel på den tragiska utvecklingen och effekterna för naturen och människorna runt Aralsjön - ett mycket bra exempel på icke-hållbar utveckling. ### 1.1.1 Att finna Aralsjön är inte lätt - För att finna Aralsjön och med egna ögon se och försöka förstå omfattningen av denna näst intill obegripliga miljötragedi måste man färdas från Nukus längs med den stora floden Amu-Darja mot Muynak, som under 1950- och 1960-talen var en blomstrande fiskestad. - Nära staden ser man att floden försvinner ut i ett stort torrdelta med vegetation. - Stadsvapen där fiskar är ett högst påtagligt inslag. - Muynaks stadsmuseum vittnar om det blomstrande fisket och fiskeindustrin som försörjde befolkningen i Muynak. - Aral är det kazakiska ordet för ö. - 1100 öar och ett stort antal laguner och smala sund. - Den fjärde största sjön i världen (65 000 kvadratkilometer stor, tolv gånger större än Vänern) och ett av de fiskrikaste områdena på jorden. - Det stora deltat bevattnades av Amu-Darja och spelade en viktig roll för fiskreproduktionen. - Mer än tjugo kommersiellt viktiga fiskarter, som stör, aralsjölax, gädda och gös, flera av dem endemiska för Aralsjön. - Tusentals människor i regionen levde på fiske eller av fiskeindustrin. ### 1.1.2 Uttorkningen ger många problem - Aralsjön förlorat 80 procent av sin ursprungliga volym, ytan har minskat med hälften och vattendjupet har minskat med 19 meter. - Muynak, den forna fiskestaden med sin stora hamn, ligger nu mer än 15 mil från Aralsjöns vatten. - Tusentals jobb har gått förlorade och den lokala ekonomin har kollapsat. - Karakalpakstan är i dag den fattigaste delen av Centralasien. - För att kunna se hela Aralsjön måste man färdas med jeep över 15 mi genom ett av jordens ödsligaste landskap, den centralasiatiska stäppen. - Genom sjöns uttorkning har salthalten förändrats dramatiskt, från en ursprunglig salthalt på 10 promille till hela 60 promille i den södra avsnörda delen av sjön. - Mer än 3,6 miljoner hektar gammal sjöbotten har torrlagts och utsatts för väder och vind. - Följden har blivit omfattande sandstormar som sprider salt och föroreningar från det gamla bottensedimentet över jordbruksområden inom en radie av 30 mil. - Viktiga betesmarker och odlingsbar jord förstörs, och dricksvatten för människor och djur har försaltats. - Det förändrade lokalklimatet är ett annat exempel; förmågan att utjämna temperaturskillnaderna mellan vinter och sommar har delvis förlorats. - Sedan mitten av 1980-talet har kallare och längre vintrar blivit allt vanligare, liksom också varmare och torrare somrar. - Stora problem för jordbruket som drabbas av för-saltning av jordar och betesmarker. - Resultatet blir mindre matproduktion och näringsbrist hos befolkningen. - Lokalbefolkningens lidande är ofattbart stort. - Barnadödligheten i regionen har ökat från 25 per 1 000 födda under 1950-talet till närmare 100 per 1 000 födda under slutet av 1990-talet. - Låg födelsevikt, försenad pubertet och påverkan på den mentala utvecklingen är mycket vanligare än normalt. - Akuta problem i andningsvägarna på grund av sandstormarna från den torrlagda sjöbottnen svarar för nästan hälften av barnadödligheten. - Bristen på dricksvatten är ett mycket allvarligt problem. - Sandstormarna från den uttorkade sjöbottnen gör dricksvattnet salt och förorenat. - Att dricka för salt vatten kan skada njurarna och levern. - Hos den vuxna befolkningen orsakar det dåliga dricksvattnet svåra utbrott av tyfoid, hepatit A och diarrheaesjukdomar. - Problem med andningsvägarna och tuberkulos är också mycket vanliga. - Befolkningen lider också svårt av näringsbrist, blodbrist, lever- och njurproblem samt cancer, bland annat i levern. ### 1.1.3 Konstbevattning och bekämpningsmedel för bomullsodlingar - Att miljögifter sprids hör samman med de omfattande bomullsodlingarna längs Amu-Darja i Uzbekistan och i norr längs floden Syr-Darja i Kazakstan. - Dessa två floder är de enda som tidigare rann ut i den avloppslösa Aralsjön. - I dag når inte floderna dit eftersom deras vatten används för att bevattna bomullsodlingarna. - Problemet med bomullsodlingar är inte bara att de kräver storskalig konstbevattning, utan de är också i hög grad beroende av att kemiska bekämpningsmedel används mot skadeinsekter. - Miljögifter som under många år har lagrats i Aralsjöns bottensediment sprids nu med sandstormar från den uttorkade sjöbottnen. - Människorna får i sig gifterna via maten och förorenat dricksvatten. - Bröstmjölken hos kvinnorna i Karakalpakstan innehåller höga halter av miljögifter som överförs från modern till de nyföda. - Bekämpningsmedel mot insekter, som DDT och lindan (HCH), har uppmätts i höga halter hos både barn och vuxna. - Lindan kan spridas över bomullsfälten upp till fem gånger under en växtsäsong. - Det lindan som används i regionen består av en ẞ-isomer som är mycket mer svårnedbrytbar för kroppen än den a-isomer som dominerar lindan i de flesta industrialiserade länder. - Ett annat otrevligt bekämpningsmedel är fenoxisyror mot ogräs, av den typ som orsakade stort lidande i Vietnam under och efter Vietnamkriget, där under namnet agent orange. - Man vet att flera olika typer av problem, som olika typer av cancer, nedsättning av immunförsvaret, missfall, låg födelsevikt och fortplantningsproblem, kan kopplas till dessa bekämpningsmedel. ### 1.1.4 Biologiska vapen och kalla kriget - I mitten av Aralsjön finns ön Vozrozhdeniye (som på ryska betyder återfödelse). - Under åren 1954-92 fanns här en hemlig militärbas som arbetade med Sovjetunionens program för biologisk krigsföring. - Här gjordes tester med smittkoppor, pest och mjältbrand (anthrax) som skulle användas som dödliga biologiska vapen. - Tester med mjältbrand utfördes i luften och sporerna spreds över ön. - Under slutet av den sovjetiska eran transporterades även tonvis med mjältbrandssporer från andra delar av Sovjetunionen för att slutförvaras på Vozrozhdeniye. - Där begravdes de i tunnor eller direkt i jorden och täcktes med kalk. - Amerikanska undersökningar från början av 2000-talet visar att det fortfarande finns levande mjältbrandssporer på ön. - Genom Aralsjöns uttorkning finns det nu en högst påtaglig risk att ön får kontakt (möjligen har den det redan) med fastlandet och att mjältbrand via t.ex. gnagare kan spridas till boskap och människor i området. - Den redan hårt drabbade befolkningen kring Aralsjön riskerar nu att utsättas för ytterligare dödliga hälsoproblem. ## 1.2 Påskön - ett varnande exempel - Utan träd, och så utan kanoter, var invånarna på Påskön fångade i deras avlägsna hem, oförmögna att fly från konsekvenserna av deras egna, miljöeffekter. - Konflikter över minskande resurser resulterade i ett tillstånd av nästan permanent krigföring. - Slaveri blev vanligt och eftersom mängden protein minskade vände sig befolkningen till kannibalism. ### 1.2.1 Isolerat läge och speciell kultur - Påskön, eller Rapa Nui som är dess polynesiska namn, är en liten vulkaniskt formad ö öster om Sydamerika, 3 600 km utanför Chiles kust. - Den har ett mycket isolerat läge. Närmaste bebodda ö är Pitcairn som ligger 1 760 km österut. - De första människorna kom till ön i kanoter för ca 1 200 år sedan och det är sannolikt att ingen interaktion med omvärlden skedde innan européernas upptäcktsresor trafikerade Stilla havet under 1700-talet. - Eftersom den ursprungliga kulturen i stort sett gått förlorad under européernas inflytande har ett utrymme skapats för en omfattande mytbildning som har utnyttjats för att använda Påsköns förmodade historia till en sedelärande historia för mänskligheten. - Den som lever över sina tillgångar och som låter kulturella yttringar och konflikter grumla omdömet vad gäller långsiktig försörjning kommer förr eller senare att slå i taket och tvingas till underkastelse inför naturens makt. - Den förhärskande berättelsen om Påsköns historia grundar sig på en del av de berättelser som hemkommande sjöfarare förmedlat. - Man tror också att en hopblandning gjorts med skeenden som inträffat efter det att européerna anlände till ön och fick en mycket stark inverkan på öns natur, kultur och befolkning. ### 1.2.2 Européerna anländer - Den holländska stillahavsexpeditionen kastade ankar vid ön på påskdagen den 5 april 1722, då fanns troligen ca 3 000 människor här. - Européerna återkom sedan i olika syften många gånger under 1700- och 1800-talen. - Man hämtade slavar, rekryterade arbetare, tillfredsställde sina sexuella behov och inventerade och utnyttjade de tillgångar som fanns. - Från att ha varit ett fredligt och välmående folk utan vapen och med stenåldersteknologi reducerades befolkningen till som minst 111 invånare (1877), historielösa och utarmade. - Virusepidemier, sexuella sjukdomar, slavhandel och ett kristnande av befolkningen och därmed ett förbud mot några av de traditionella kulturella yttringarna var några av orsakerna till förfallet och till den utsuddade historiebilden som bidragit till mytbildningen kring Påskön. - I verkligheten har Påsköns historia varit betydligt mer nyanserad än den brukar beskrivas. - Det finns många orsaker till civilisationens sönderfall. - Visserligen återstod troligen inte många större träd när européerna kom, men urinvånarna hade anpassat sin odlingsteknik efter förutsättningarna. - I stället för träd användes vulkaniska stenar som skydd och värmelagring under de kalla nätterna, både i odling och i byggteknik. - Det är sannolikt att det inte bara var invånarnas hantering av skogen, utan även naturliga klimatförändringar som påverkade ekosystemets förutsättningar och bidrog till civilisationens kollaps. - Avskogningen bidrog till erosion, men det var ytterligare ett hårt slag mot jordbruket när européerna med tiden introducerade stora mängder får som minskade växtligheten betydligt, vilket ledde till en kraftigt ökad erosion av tidigare bördig mark. - En hel del av den gamla kulturen med bl.a. religiösa riter kring de stora stenskulpturerna fanns troligen kvar när européerna kom, men utplånades i princip fullständigt under européernas inflytande. - Mycket av den fientlighet som det talas om i vissa berättelser om Påskön har troligen uppstått med tiden som ett resultat av européernas sätt att bemöta och utnyttja påsköborna. ### 1.2.3 Påsköns stenstatyer - De karakteristiska stenstatyerna på Påskön konstruerades troligen mellan 1100 och 1700 e.Kr.. - Invånarantalet uppskattas då ha legat mellan 7 000 och 20 000. - Ön var på den tiden bevuxen av stora frodiga palmskogar. - Med gamla polynesiska odlingsmetoder, där skogen utnyttjades som skydd mot vind, värme och kyla, kunde invånarna leva gott på det som naturen gav. - Myten kring Påskön menar att en maktkamp mellan öns olika klaner tog sig uttryck i en kamp om att resa den största stenskulpturen. - I detta arbete, speciellt för transporten av de tunga skulpturerna, höggs alla träd på ön ner. - Kalhuggningen orsakade jorderosion som utarmade marken, och tillgången på mat blev allt sämre. - Konkurrensen om öns begränsade resurser blev allt hårdare och de olika klanerna slog sig samman i två grupperingar som startade ett inbördeskrig mot varandra, vilket resulterade i våld och hungersnöd, och med tiden anarki och kannibalism. - Någon gång under 1600- eller 1700-talet gick öns speciella och storslagna kultur under i detta krig och när européerna anlände till ön ska ett utmärglat grottfolk ha varit allt som återstod, till synes utan koppling till bl.a. de stora stenstatyerna på Påskön som vittnar om den en gång i tiden blomstrande och högtstående civilisationen. ## 1.3 Människan har alltid påverkat miljön - Människan har i alla tider påverkat sin omgivning. - Redan under tiden som jägare och samlare överutnyttjade hon naturen. - När bytesdjuren var slut fick hon vandra till ett annat område för att finna nya jaktmarker. - I många av jordens regioner som Afrika och Eurasien fungerade det bra så länge det rörde sig om få människor på en stor yta. - Områden som lämnades återhämtade sig snart och människans påverkan på naturen var inte större än många andra arters. - Exempel från regioner som Australien, Nordamerika, Madagaskar och Nya Zeeland där människans ankomst medförde förändringar av ekosystemen och utrotning av många däggdjurs- och fågelarter. - Människans mer betydande påverkan på naturen påbörjades i samband med att hon blev bofast jordbrukare, med början under perioden 7000 till 4000 f.Kr.. - I och med detta kunde antalet människor per ytenhet öka. - Det första historiskt dokumenterade exemplet på hur människans tekniska utveckling kan drivas för långt i ett bräckligt ekosystem är utvecklingen och kollapsen av den sumeriska civilisationen i Mesopotamien. ### 1.3.1 Mesopotamiens jordbrukskollaps - Mesopotamien, landet mellan floderna Eufrat och Tigris, i nuvarande Irak, utvecklades de första städerna på jorden. - När dessa städer upptäcktes och grävdes fram av arkeologer, var de bara kullar i ett ofruktbart ökenlandskap. - Under den sumeriska civilisationen hade en blomstrande höjdpunkt för 5 000 år sedan måste landskapet ha sett helt annorlunda ut. - Marken i Mesopotamien var bördig, men nederbörden var låg. ## 1.4 Klimatforskning under 1800-talet - Under 1800-talet fortsatte miljöproblemen att växa i takt med att industrialiseringen påbörjades och fossila bränslen blev en allt viktigare energikälla. - Växthuseffekten beskrevs redan 1824 av fransmannen Jean Baptiste Joseph Fourier. - Men det var en svensk forskare, Svante Arrhenius, som blev den förste att koppla ihop de ökande utsläppen av koldioxid från industrialiseringen med problem med en förstärkning av växthuseffekten. ## 1.5 Miljöarbetet i Sverige har genomgått stora förändringar ### 1.5.1 Vattenklosetten - framsteg eller stickspår? - Vattenklosetten (WC) introducerades i början av 1900-talet, i begynnelsen för att öka bekvämligheten hos en liten överklass. - Så småningom blev införandet av vattenklosetten ett medicinskt argument mot ett växande sanitärt problem i storstäderna. - Före vattenklosettens tid var städerna förfärliga att leva i. Avfall slängdes på gatan direkt utanför husen och gårdarnas latriner, medan gödselhögar resulterade i smuts och stank med stora risker för sjukdomsepidemier. - Under 1860-talet var dödligheten i smittsamma sjukdomar i Stockholm 40 personer per tusen invånare mot 20 på landsbygden. - Det var alltså mycket större risk att dö i smittsamma sjukdomar i staden än på landet. - Samtidigt togs en stor del av latrinavfallet om hand av bönderna runt staden, för att användas som gödsel på åkrarna. - Förutsättningar för införandet av vattenklosetten var riklig tillgång till vatten och långa avloppsrör som ledde avloppsvattnet bort från staden. - Avloppsledningarna drogs i regel kortaste vägen till vattendragen. - De som ivrigast argumenterade för utbyggnaden var läkarna. - Det sanitära problemet i städerna såg ut att få en lösning. - Med vattenklosetten blev "utspädningsfilosofin" dominerande inom svensk miljövård. - Avfallet flyttades från bostäder och industrier ut i vattendragen, i sjöar och kustområden, åtgärder som motiverades med tal om utspädning och naturens självläkande krafter. - Naturen skulle tåla föroreningarna, eftersom utspädningen i vattendraget, sjön eller havet gjorde att påverkan blev så liten att naturen själv skulle klara av den. - Vattenklosetten blev "den av naturen anvisade vägen", dvs. vattendragen skulle användas för fri transport av avfallet ut i naturen utom synhåll för stadsborna. - Men samtidigt som de sanitära olägenheterna minskade i städerna, blev vattenklosetten början till ett nytt problem. - Inte bara avloppsvatten utan även den växande industrins avlopp forslades i rörledningar direkt ut i sjöar och vattendrag. - Industriproduktionen i Sverige ökade lavinartat under slutet av 1800-talet. - Massaindustrin tiofaldigade sin produktion under en 20-årsperiod, men även t.ex. sockerbruken ökade snabbt i både antal och produktion. - Resultaten av avloppsvatten och industriutsläpp i vattendragen lät inte vänta på sig. - Redan mot slutet av 1800-talet blev klagomålen över skadade vattentäkter, fiskdöd och stinkande vattendrag allt vanligare. ## 1.6 Kvicksilverproblemet väcker miljöopinionen - En underlig stillhet ruvade över området. - Fåglarna till exempel - vart hade de tagit vägen? Många talade om dem och funderade över dem, förvånade och oroliga. - Fågelborden på gårdarna låg övergivna. - De få fåglar man såg föreföll dödssjuka, darrade våldsamt och kunde inte flyga mer. - Det var en vår utan röster. - De vårmorgnar som en gång vibrerat av sången från rödhakesångaren, kattfåglar, duvor, skrikor, gärdsmygar och många andra fåglar var nu dödstysta, och tystnaden ruvade tungt över åkrar och skogar och sumpmarker. - I början av 1960-talet vidtog en påtaglig vändning i synen på miljön. - Miljöintresset bland folk väcktes i stora delar av världen, och ett nytt sätt att se på miljöfrågorna utvecklades. - Det blev Rachel Carsons bok Tyst vår som fick symbolisera det nya miljöintresset. - Boken utkom 1962 i USA (svensk översättning 1963), och i den beskriver Rachel Carson dramatiskt hur fåglarna försvunnit och naturen tystnat i takt med att allt fler miljögifter släppts ut av människan i naturen. - På samma sätt betydde Hans Palmstiernas bok Plundring, svält och förgiftning (1967) mycket för det gryende miljöintresset i Sverige. - I Sverige skedde uppvaknandet i början av 1960-talet genom avslöjandet av kvicksilverproblemet. - Det startade egentligen redan 1950, när Karl Borg på Statens veterinärmedicinska anstalt hittade höga kvicksilverhalter i levern hos en råka från Örtofta i Skåne. - Kvicksilverpreparat började användas i jordbruket på 1920-talet för att skydda utsädet mot olika parasitsvampar, och från 1930-talet användes allmänt kvicksilverbetat utsäde. - Kvicksilverföreningar utnyttjades även inom industrin. - Massabruken använde fenylkvicksilver för att skydda våt pappersmassa mot svampangrepp. - Hur mycket som då kom ut till luft och vatten visste man inte riktigt, men man räknade med att mellan 10 och 20 procent av kvicksilvret släpptes ut i avloppsvattnet, som snart nådde vattendrag, sjöar och hav. - Kvicksilver och dess skadliga egenskaper har varit kända sedan antiken. - Längre fram, 1665, kunde man konstatera sambandet mellan arbetarnas hälsa och arbetsförhållandena i en kvicksilvergruva. - Därför tvingades man begränsa den dagliga arbetstiden i gruvan till sex timmar. - Det är organiska kvicksilverföreningar som har stark giftpåverkan på människan. - Organiska kvicksilverföreningar, t.ex. alkylkvicksilver, är fettlösliga och tenderar därför att ansamlas i fettrika organ som hjärnan, levern, njurarna och benmärgen. - Symptombilden för alkylkvicksilverförgiftning har varit känd sedan 1860-talet, och under 1940-talet inträffade utomlands flera svåra förgiftningsfall som ledde till invaliditet eller döden. - Det var just alkylkvicksilver som under 1930-talet hade börjat användas för betning av utsäde. De tidiga kunskaperna om kvicksilvret som ett gift i arbetsmiljön glömdes bort, då kvicksilver började användas som betningsmedel och därmed släppas ut i naturen. - En stor del av "glömskan" kan säkert förklaras av bristande kunskap om sambanden mellan spridning av ett gift i naturen och dess långsiktiga effekter på människor och djur. - Man visste att kvicksilver var giftigt för t.ex. fisk, men man trodde att utspädningseffekterna skulle göra att halterna aldrig blev farligt höga. - År 1956 hade en undersökt stenfalk i Sverige extremt höga halter av kvicksilver. - Hur kunde det komma sig att rovfåglar med höga kvicksilverhalter hittades först nu, när kvicksilverbetning av utsäde pågått i minst 30 år, och varför hos rovfåglar? - Stenfalken lever bl.a. på småfåglar, som visat sig innehålla en viss mängd kvicksilver. - Fanns det någon mekanism som gjorde att stenfalken fick förhöjda värden? - Ett experiment där höns utfodrades med betat utsäde utfördes, varefter infångade rovfåglar matades med hönsköttet. - Mätningar visade att kvicksilver på samma sätt som för stenfalken i naturen anrikades i näringskedjan. - Rovfåglarna hade en högre halt kvicksilver i sig än hönsen. - Samtidigt upptäcktes att fasanhonor som matats med kvicksilverbetat utsäde lade ägg som inte utvecklade ungar, dvs. reproduktionen påverkades negativt. - Detta överensstämde även med ornitologernas iakttagelser att allt färre ägg kläcktes i örn- och uvbon. - Man kunde även konstatera att antalet förgiftade småfåglar ökade kraftigt vid tiden för vårsådden. - Trots dessa undersökningsresultat accepterade inte myndigheterna i början av 1960-talet något samband mellan kvicksilverbetat utsäde och fågeldöd. - Skadorna borde ha kommit mycket tidigare, menade myndigheterna, som inte var beredda att dra tillbaka och förbjuda utsäde betat med syntetiskt metyl-kvicksilver (en form av alkylkvicksilver). - Forskarna gick vidare och undersökte kvicksilverhalterna i hönsägg, med direkt koppling till vår egen föda. - En forskare, Stig Tejning från Lund, upptäckte att en del överblivet kvicksilverbetat utsäde hade använts som hönsfoder. - Han började då utfodra sina egna höns med betat utsäde och kunde snart påvisa oroande höga halter av kvicksilver i hönsäggen. - Resultatet blev känt via en artikel i Dagens Nyheter i februari 1964, vilket omedelbart väckte en opinion, som nu kopplade kvicksilverproblemet till vår egen hälsa. - Fåglar utsöndrar kvicksilver bl.a. via fjädrarna. - Undersökningar av fågelfjädrar ända från 1860-talet kunde bekräfta sambandet mellan kvicksilveranvändning inom industrin och jordbruket och kvicksilver i naturen. - Användning av metylkvicksilver i betat utsäde förbjöds i Sverige från den 1 januari 1966. - Samtidigt som debatten pågick om betat utsäde, företogs undersökningar av kvicksilverhalten i gädda. - Gäddan är en rovfisk och dessutom relativt stationär, dvs. kvicksilverhalter i gäddan beror med stor sannolikhet på höga kvicksilverhalter där gäddan lever. - Undersökningar gjordes från slättsjöar i sydliga jordbruksområden till sjöar i fjällområden i norr. - Resultaten pekade på höga halter kopplade till industrier som använde kvicksilver i sin process, främst kloralkaliindustrin som länge använde kvicksilvermetoden för framställning av klorgas och natriumhydroxid. - Industriernas utsläpp till vattensystemen var omfattande och påverkade halten av kvicksilver hos gäddan. - Men samtidigt kunde man märkligt nog konstatera höga kvicksilverhalter i fisk från sjöar som låg långt bort från jordbruk och industri, t.ex. i Bergslagen. - Svaret på gåtan fick forskarna när bottenslam från sjöarna togs in på laboratoriet och studerades. - Det visade sig att mikroorganismerna i bottensedimentet kunde omvandla det av luften transporterade kvicksilvret till metylkvicksilver, vars form gör det möjligt för kvicksilver att tas in i organismer, ackumuleras och åstadkomma skada. - På samma sätt som med kvicksilver genomfördes under 1960-talet forskning and undersökningar av effekter från andra kemikalier som länge spritts i naturen, t.ex. DDT som användes för skadedjursbekämpning och PCB som användes för en mängd olika ändamål, som fogmassa och transformatorolja. ## 1.7 Försurning av våra sjöar upptäcks - Det började med ett telefonsamtal i maj 1967. - Fiskerikonsulent Ulf Lundin i Uddevalla ringde upp Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. - Lundin hade upptäckt en svårförklarlig fiskdöd i flera sjöar och vattendrag längs västkusten. - Tidigare fina lax- och öringsvatten visade sig plötsligt vara fisktomma. - Lundin visste genom pH-mätningar att vattnen var kraftigt försurade: vissa sjöar hade pH i närheten av 4. - Varför var sjöarna sura? - Kunde det finnas ett samband mellan den omdebatterade användningen av tung eldningsolja i Göteborg och de försurade sjöarna? - Den som svarade i telefon var laborator Svante Odén, som då vikarierade som föreståndare för Meteorologiska institutionens avdelning för markkemi. - Den avdelning ansvarade för insamling och redovisning av data från EACN-nätet, ett europeiskt system av nederbördskemiska mätstationer, som hade byggts upp på svenskt initiativ i mitten av 1950-talet. - Odén hade fått i uppgift att utvärdera information om den atmosfäriska tillförseln av näringsämnen till åker och skog. - Nu gav Lundins fråga Odén en anledning att åter granska tabeller, kartor och diagram från det nederbördskemiska nätet, men denna gång ur en ny synvinkel. - Hans analys visade att nederbörden redan kring 1955 var kraftigt försurad i industri- och folktäta delar av Centraleuropa. - Under de följande tio åren hade området med starkt försurad nederbörd brett ut sig och sträckte sig nu halvvägs upp mot Skandinavien. - Från 1962 till 1966 hade de uppmätta pH-värdena sjunkit med i genomsnitt 0,9 enheter, vilket innebar att regnet på bara fyra år blivit minst åtta gånger surare. - Odén visade att de sura luftföroreningarna kunde spridas hundratals kilometer från ett land till ett annat. - Varje år tog Sverige emot ett par miljoner ton svavelsyra via luft och nederbörd. - Odèn jämförde också pH-värden för ett större antal sjöar över hela landet med nederbördsdata. - Snart växte ett klart mönster fram, som visade att de försurade sjöarnas tillstånd i första hand var ett resultat av nederbördens låga pH, och att en stor del av den sura nederbörden hade transporterats långväga ifrån. ## 1.8 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl - Explosionen vid kärnkraftverket i Tjernobyl den 26 april 1986 var den mest förödande olyckan i industrialismens historia. - Olyckan frigjorde radioaktivitet motsvarande tvåhundra gånger större utsläpp än vad Hiroshima- och Nagasakibomberna tillsammans hade orsakat. - Katastrofen gjorde den omgivande landsbygden obeboelig i årtionden framåt och spred död och sjukdomar till tusentals vanliga medborgare. - Hela 23 procent av Vitrysslands yta blev allvarligt förorenad vid olyckan och motsvarande siffra för Ukraina är 7 procent. - Närmare fem miljoner människor i dessa två länder utsattes för farliga strålningsdoser. - Beräkningar har uppskattat att med tiden kommer 50 000 till 250 000 människor att drabbas av cancer bara i Ukraina och Vitryssland, och lika många i övriga delar av världen till följd av olyckan. - Av Världshälsoorganisationens (WHO) Tjernobylrapport 10 år efter olyckan framgår att sköldkörtelcancer bland vitryska barn hade blivit 258 gånger vanligare än normalt åren efter olyckan. - Sjukdomar av alla slag hade ökat med 30 procent, och 375 000 människor var fortfarande tvångsförflyttade eller hemlösa. - Mer än 15 procent av Ukrainas årliga budget har under de senaste 10 åren gått åt till Tjernobylrelaterade städ- och underhållsoperationer, en summa som är alltför liten för behovet men som är allt landet har råd med. - Ett exempel är att all mat som kommer ut på Kievs matmarknad måste mätas på radioaktivt innehåll innan den kan säljas. - Trots detta kommer kontaminerad mat ut på marknaden. - Det faktum att en annan vindriktning kunde ha medfört att huvuddelen av det radioaktiva nedfallet skulle ha hamnat i Västeuropa, vilket till en del också skedde, gjorde att olyckan väckte uppmärksamhet över hela världen och skapade en ny respekt för miljöfrågor hos såväl allmänhet och industri som myndigheter. - Tjernobylolyckan visade med all tydlighet att nationsgränser saknar betydelse när det gäller moderna miljöproblem. ## 1