Demografi PDF

Demografi Frågor: 1. Hur många barn bör en fertil kvinna i genomsnitt föda för att befolkningen ska öka naturligt? (s. 58) 2. Hur räknar man ut den naturliga befolkningsökningen? (s. 58) 3. Ungefär hur stor är världens befolkning idag? 4. Vad kopplas befolkningsökningen på 1800-talet främst till...

Demografi Frågor: 1. Hur många barn bör en fertil kvinna i genomsnitt föda för att befolkningen ska öka naturligt? (s. 58) 2. Hur räknar man ut den naturliga befolkningsökningen? (s. 58) 3. Ungefär hur stor är världens befolkning idag? 4. Vad kopplas befolkningsökningen på 1800-talet främst till? (s. 63) 5. Vad kännetecknar fas 1 av den demografiska transitionen? (s. 67) 6. Vilka är de vanligaste orsakerna till migration? (s. 72) 7. Vem är en flykting? (s. 72) 8. Vad innebär urbanisering? (s. s. 73) 9. Varför flyttade många till Sverige på 1960-talet? (s. 83) 10. Vad visar en befolkningspyramid? (s. s. 88) 11. Hur många arbetar inom det svenska jordbruket? (s. 181) 12. Vad används den avverkade skogen till? (s. 183) 13. Vad innebär frihandel? (s. 195) 14. Vad är WTO? (s. 197) 15. Vad ingår i en infrastruktur? (s. 206) 16. Beskriv den demografiska transitionen och svara på följande frågor: - Varför sjunker födelsetalen då barnadödligheten minskar? - Vilket samband har rent vatten och tillgång till toaletter med den demografiska transitionen? 17. Vad kan det finnas för fördelar med att bo kvar eller flytta tillbaka till en så kallad avflyttningsbyggd? 18. Varför är en väl fungerande infrastruktur viktig för ett samhälle? Berätta om minst 2 anledningar. 19. Hur hänger jordbruk och urbanisering ihop? 20. Vad betyder push-faktorer och pull-faktorer? Ge exempel på dessa. 1. En fertil kvinna behöver föda lite över 2.1 barn för att befolkningen ska öka naturligt. 2. Man räknar ut den naturliga befolkningsökningen genom att subtrahera dödstal med födelsetal. 3. Det finns ca 8,2 miljarder människor i världen. 4. Det kopplas till industrialismen, effektivare jordbruk och tillgång till mer mat och andra resurser som sjukvård. Det blev mycket medicinska framsteg. Vaccinationer mot sjukdomar som smittkoppor och förbättrad sjukvård minskade dödligheten särskilt bland barn. Man började införa moderna hygieniska principer och vetenskapliga genombrott som förståelsen av bakterier. Man hittade bättre metoder att förbygga och behandla sjukdomar. Jordbruken blev också effektivare, det blev teknologiska innovationer inom jordbruk, som plogar i järn och senare maskiner som såmaskiner. Detta gjorde att jordbruk blev effektivare. Det blev nya grödor och även potatisen var en viktig gröda i Europa. Den var näringsrik och kunde odlas i stora mängder. De blev förbättrade odlingsmetoder också som växelbruk och användning av gödsel ökade jordens bördighet och då blev det mer skördar. Utvecklingen av transportnätverk som järnvägar och kanaler gjorde att man kunde rapportera mat över längre avstånd och nå mer människor. Industrialismen skapade nya jobb och ökade inkomster för många. Fler familjer började ha råd med mat och bättre bostäder. Det blev också mycket urbanisering alltså att människor flyttade från landsbygden till städer frö bättre infrastrukturer, högre utbildning, sjukvård och eftersöka av jobb. Även om bostäderna var trånga och ohygieniska så ville folk ändå flytta dit och detta ledde till ökad koncentration av människor till snabbare spridning av idéer son förbättrade och gjorde människans liv enklare. Man började då bygga avloppsystem och förbättra vattnets  kvalitet så det blev renare under 1800-talet. Detta ledde till att dödliga epidemier som dysenteri och pest minskade. Det minskades med krig också i Europa efter Napoleonkriget 1815 och då följde en fredlig period. Länder och regioner började införa flera sociala och politiska reformer som förbättrade folkets liv som barnomsorg, fattigvård och förbättring av levnadsstandard 5. Kännetecken på fas 1 i den demografiska transitionen var att hälsovården var bristfällig och många människor dog i sjukdomar som kunde botas på andra platser. Det var höga födelsetal på grund av att barnen var en viktig arbetskraft. Eftersom dödstalen också var höga behövde man ha många barn för att kompensera om barnen dog i ugnålder och hann inte bli vuxen. Då hade man andra barn som kanske överlevde och kunde hjälpa till med att försörja familjen. Barnen var en stor arbetskraft särskilt inom jordbruket. En annan anledning var att var brist på preventivmedel. Traditioner och kulturella normer eller bara normer idealiserade större familjer. Det var höga dödstal för att det var brist på sjukvård och ingen tillgång till moderna mediciner och behandlingar. Epidemier och sjukdomar som pest, smittkoppor och kolare var väldigt vanligt och mycket dödliga. Detta berodde på att det fanns mycket smutsigt dricksvatten och dåliga avloppsystem. Det var också många politiska konflikter och krig som gjorde också att många dog. Det var låg befolkningstillväxt för att födelsetalet och dödstalet balansera med varandra alltså var de nästan lika stora. 6. Folk migrerade på grund av till exempel ekonomiska orsaker. Det var till exempel kanske brist på jobb eller låga löner på landsbygden och detta driver många människor till at flytta andra länder/regioner eller till städer. Mer rikare länder lockar dessa människor att flytta dit. Krig och konflikter kunde också vara orsaker till at folk flyttar från en plats till en annan på grund av identitet, förföljning, etnicitet, kön eller sexuell läggning. Det kan också var politiska åsikter, religiösa åsikter eller på grund av vilken religion man har. Det kan också vara för att folk söker frihet och demokrati. Till exempel migrera många människor från länder som Afghanistan och Syrien där det finns många konflikter och krig. Vissa av de söker asyl i andra länder.  Det kan också vara på grund av miljömässiga orsaker som klimatförändringar, torkar, översvämningar, jordbävningar och andra katastrofer tvinga många att lämna sina hem och flytta till ett annat land/region eller städer. Till exempel är det mycket översvämningar i Bangladesh och Sahelregioner lider av torka. Det kan vara långsiktiga förändringar som att havsnivån stiger och minskade bördighet i jordbruket. Det kan också var att folk migrerar till en annan plats för att det inte finns tillräckligt med mat, vatten och sjukvård så det räcker till alla. Man kan också migrera för högre utbildning, bättre sjukvård, bättre bostäder och mer infrastrukturer. Det kan finnas hög befolkningstillväxt i dessa områden som gör att det blir brist på jobb, bostäder och resurser som mat. 7. En människa som tvingas att lämna sitt hemland och kan inte återvända på grund av till exempel krig kallas för flykting. Vissa av dessa flyktingar kan få stanna kvar i en viss period eller permanent i ett annat land där det är söker. De söker efter asyl och kanske får det. 8. Urbanisering är när människor flyttar från landsbygden till städer, Vissa tvingas att göra detta för försörjning eller bara för högre utbildning och upplevelser. Städer expanderar både i storlek och befolkningstillväxten. Ekonomiska och sociala aktiviteter koncentrera mest i urbana områden som städer där det finns många människor. Detta är för att fabriker stabiliseras i städer och därför finns det fler jobb och bättre löner där. Det finns tillgång till infrastrukturer som inte finns på landsbygden till exempel bättre sjukvård, vägar, järnvägar, vattensystem och avloppsystem. Det finns också bättre skolor och högre universitetet. Men i dessa urbana områden kan det också vara brist på bostäder, mat och vatten. Det kan också vara väldigt tätbefolkad. Ett exempel är Kina som har snabbt industrialerats i städer och därför leder detta till att hundratals miljoner människor flyttar från landsbygden till städer på grund av bättre utbildning för sina barn, mer jobb, utbildning och högre utbildning. De flesta vill at deras barn ska få det bästa livet. Därför flyttar många till städer som Shanghai och Beijing. Ett annat exempel är Afrika där länder son Nigeria och Kenya har väldigt dålig infrastruktur, brist på mat och mer. Det finns utbredd fattigdom och stora slumområden. 9. För att Sverige hade stor brist på arbetskraft och därför på 1960-talet. Därför lockade industrier och fabriker människor utanför Sverige som Finland och jugoslaven att komma och jobba där. 1970 minskades folk som flyttade till Sverige och sedan på 1980-talet ökades det igen men den här gången var det många flyktingar som kom på grund av konflikter i Iran, Chile och forna jugoslaven, Turkiet, Grekland, Italien till exempel. 10. En befolkningspyramid har inte alltid sett ut som en pyramid. De visar hur befolkningen i ett land fördelar sig i oka åldersgrupper, oftast i femårs intervall. Man kan utlösa kvoten mellan antalet gamla och unga människor. I vilken åldersgrupp det finns flest människor i och hur snabb befolkningstillväxten är från befolkningspyramiden. 11. Idag arbetar färre än 1,5% procent av alla arbetande svenskar inom jordbruk. Men det kan se annorlunda ut på andra ställen i världen. Till exempel i Indien. Indonesien, Kina kan man se flera hundra människor som arbetar på fältet medan här i Sverige kan man se en enda människa på fältet. Fram till mitten var 1800-talet konsumerade de svenska bönderna en stor del av det som producerades. Nu är det helt tvärtom bönderna konsumerar en jätteliten del av det som produceras och resten exportera för ett annat pris till andra länder som behöver det. De exporterar inte till bara nära grannländer utan också till exempel till Kina. De svenska bönderna exportera pulvermjölk till kina. Sverige importera mycket jordbruksprodukter från utdelandet som kanske inte går att odla här. De importera mycket ris från Kina. Tropiska frukter, kaffe, kakao. Varorna kan vara billigare att importera än att odla här i Sverige. 12. Det avverkade skog används till byggnader och ved till matlagning och värmning. Vid tillverkning av träkol som behövs för att smälta järnmalm. Järnindustrin behövde så mycket träkol att skogen var väldigt allvarligt hotad i mitten av 1800-talet. Därför infördes det en bengränsinning på hur mycket skog man får hugga. Den kom man på en ny teknik som gjorde att man kunde använda stenkol i stället. Större delen av all skog som huggs ner används till virke och pappersmassa. Fast tillverkningen av  pappersmassa har minskat vi har blivit bättre på att återvinna. Det är en råvara till möbler, till att värma upp bostäder 13. Frihandel innebär: när länder inte har någon tull på varor, tjänster och kapital. Som kommer från andra länder. Länder är oftast i internationella avtal om dessa punkter. Sverige dominerar i skogsbruk delen för det finns mycket skog här i Sverige och det finns mycket många järnmalmskällor. Därför dominerar Sverige med att sälja stål särskilt här i Europa. Sverige står för Ca 90% av all järnmalm som bryts i Europa. Det finns mest i Norrbotten och norra Sverige som Kiruna. 14. De flesta länder i världen är med i WTO so står för World Trade Organsiation. WTO har i mål att motverka ojämnlikhete inom handel och se till att alla länder följer sina internationella avtal och regler. De övervakar internationella avtal och om man inte följer då kommer WTO att komma in och försöka lösa konflikten. Alla länder som är med WTO måste följa reglerna och det gäller alla. De vill att frihandeln ska främjas med rättvis konkurrens. Länder som är med i WTO har låga tullar och oftast gan handla globalt lättare än andra länder. 15. I en infrastruktur ingår vägar, järnvägar, vattenledningar, flygplatser, flygtransporter, dataförbindelser, vattensystem och avloppsystem, energiförsörjning, järnvägsstationer och vattenverk. Transporter handlar om att flytta på varor, tjänster och människor och för att göra detta behövs infrastrukturer. Hamnar, elkraftnät, olja och gasledningar och förnybara energikällor. 16. Fas 1: Hälsovården är bristfällig och många människor dör i sjukdomar som kan botas på andra platser. Barnen är en stor arbetskraft särskilt inom jordbruk och familjer har många barn för att kompensera med de höga dödstalen och säkerställa att några av barnen lever till en vuxen ålder och då kan hjälpa till att försörja familjen. Det är många sjukdomar som smittkoppor, pest, dysenteri, diarré, kolare och mer. Det är kort livslängd och hög spädbarnsdödlighet. Dödstalet och födelsetalet är nästan lika stora så ingen stor befolkningstillväxt. Fas 2: Samhället hat utvecklat bättre sjukvård och sanitetsförhållanden. Vilket göra att färre människor dör. Födelsetalen är höga fortfarande på grund av att traditioner och normer inte har ändrats och fortfarande idealiserar stora familjer och arbetskraft. Mellan fas 2 och fas 3 kan det inträffa en demografisk fälla det är när dödstalet minskar men födelsetalet kar. Skillnaden mellan dödantalet och födelsetal är stora. Matproduktionen och renare vatten hard et blivit. Fas 3: Födelsetalen och dödstalet börjar bli nästan lika stora. Det beror till exempel på att pensionssystemet nu finns som innebär föräldrar inte får vara beroende av att låta sina barn försörja de. Kvinnor har större valmöjligheter föder barn senare i livet. Urbaniseringen och utbildningen särskilt för kvinnor leder till att normer och traditioner börjar ändras och färre barn föds. I industrisamhällen är barn också mindre ekonomisk nödvändiga som arbetskraft. Tillgång till preventivmedel blir vanligare och kvinnor får bestämma själv mer. Fas 4: Födelsetal och dödstal är relativt låga. Dödstal kan börja bli högre än födelsetalen. Samhället är ekonomiskt utvecklat och normer/traditioner för små familjer börjar bli med normaliserad. En orsak till att dödstalet ökar är att det finns ¨åldrande befolkning. Fas 5: I vissa utvecklade länder sjunker födelsetalet så mycket att befolkningen börjar minska. Ett exempel är Japan och olika delar av Europa. Dödstalet är nu högre än födelsetalet. Kvinnor skaffar barn senare i livet och Sverige ligger idag mellan fas 4 och fas 5. Det blir bättre avloppssystem, matproduktion och rent vatten. Varför sjunker födelsetalen då barndödligheten minskar? I samhällen med hög barndödlighet har föräldrar många barn har föräldrar många barn för att bara några överlever till vuxen ålder men nu när barn överlev på grund av sjukvård och sanitet behövs inte lika många barn för att säkra familjens framtid. Nu när barnen inte är en stor arbetskraft och inte är så nödvändiga i industrier ekonomiskt bidrar det till att familjens försörjning blir dyrare att ah många barn som inte ska hjälpa till och försörja familjen. Utbildning och urbanisering gör så att barn ser mer ut som en investering än arbetskraftsresurser. Bättre utbildning för särskilt kvinnor ökar medvetandet om familjeplanering och  preventivmedel. Normer förändra och små familjer börjar bli idealiserade. Vilket samband har rent vatten och tillgång till toaletter med den demografiska transitionen? Rent vatten och förbättrade toaletter leder till att det blir minskad spridning av sjukdomar som diarré, kolera, dysenteri, pest och tyfoidfeber. Färre barn dör när det bli renare vatten och förbättrade toaletter och då minskas barn i familjer. Förbättrad hälsa hos befolkningen särskilt för spädbarnen och mammor. Infrastrukturer som rent vatten och toaletter är oftast kopplad till urbanisering. Exempel: barn används inte så stor arbetskraft i städer längre och då blir det lägre födelsetal. Kvinnor har bättre hälsa och hygien och kan delta i arbetliv och utbildning. Rent vatten och toaletter bidrar till minskad barndödlighet, bättre hälsa, och livskvalitet. Detta påskyndar överfången från hög mortalitet till låg nativitet och mortalitet i den demografiska transitionen. 17. Avflyttningsbyggd= en plats där befolkningen minskar. Lägre levnadskostnader blir det, huspriser och hyror är oftast betydligt lägre än i städer. Kostnader som parkering, mat, kläder och energi också. Det kan vara lättare att hitta prisvärd mark eller stora bostäder som är otänkbara. Det är mindre konkurrens på arbetsmarknaden. Om det finns lokala jobb kan konkurrensen vara mindre än i större städer. Färre människor och mindre trafik ger en lugn och stressfri vardag. Många avflyttningar byggd ligger nära skogar, sjöar och andra naturområden som passar de som söker friluftsliv. Mindre samhällen kan ge en starkare känsla av gemenskap. Det är mindre pendling alltså kan arbetsplatser, sjukvård och skolor ligga närmare vilket passar tiden. Man kan leva nära familjer och vänner. För vissa kan hembygden representera a en viktig del av ens kultur och identitet. Mindre konkurrens ger mer utrymme för nya affärsidéer inom exempelvis turism, jordbruk. Det minskar också trycket på städer om folk flyttat tillbaka. Det är lättare att engagera sig i lokala uppgifter och man kan lättare få sin röst hörd. Om de flyttar tillbaka kan det locka bättre infrastrukturer eftersom fler människor bär där då. 18. Tillgång till bra vägar/järnvägar blir enklare att frakta varor mellan regioner och marknader. Det blir också möjligt för företag att producera  och leverera varor och tjänster effektivt. Ett stabilt internätverk gör det möjligt för företag att delta i den globala marknaden och för människor att arbeta från andra ställen. Rent vatten och avloppsystem förhindrar spridning av sjukdomar och bidrar till en hälsosam befolkning. Sjukhus, skolor har tillgång till elektricitet. Genom att bygga skolor, sjukvård och vägar i avlägsna områden skaps det möjligheter för alla oavsett vart man bor. Ett samhälle med fungerande transportnät och energiförsörjning kan hantera naturkatastrofer, pandemier och olyckor bättre. Tillgång till ett bra trafiksystem och väl underhållna vägar och kommunationsystem gör att det blir enklare för räddningstjänsten och medicinsk personal att agera snabbt vid olyckor. 19. Färre personer behöver jobba i jordbruk för att folk urbaniserar eller ett annat lättare ord är att de flyttar till städer. Folk börjar ha andra jobb och städer växer när det finns fler möjligheter, utbildning, handel och jobb där. När fler människor bro i städer ökar behovet av mat och effektiva transportsystem. Jordbruk har blivit mer mekaniskt och beroende av tekniken som traktorer, konstgödsel och bekämpningsmedel för att kunna föda högre antal människor. Färre jobbar inom jordbruk på grund av urbanisering alltså alla flyttar till städer där det oftast finns est byggnader och ingen bördig mark för odling. Städer expandera också oftast på bördiga jordbruksmark vilket minskar tillgång till mark för odling. Urbanisering kan orsakföroreningar som vattenförorening och påverkar jordbruksområden negativt. Omvandlingen av jordbruksmark till städer kan öka påverkan av biologisk mångfald. Urbaniseringens teknikutveckling har ofta använts för att modernisera jordbruk EX: drönare och precisionsodling. Städer funkar också som marknadsplatser där jordbruksprodukter kan säljas. 20. Pull och push faktorer påverkar migrationen. Push gör att människor flyttar/lämnar från en plats till en annan. På grund av oftast negativa omständigheter eller problem i området. Arbetslöshet/låga löner Brist på ekonomiska möjligheter Diskriminering, konflikter, förföljelser på grund av religion, etnicitet eller kön och sexuell läggning.  Krig, politisk instabilitet och diktatur Naturkatastrofer som översvämning eller jordbävningar och mer Klimatförändring till exempel torka och svårt att odla då. Brist på mat, skolor, sjukvård och arbete Pull lockar människor att flytta till en plats. Där det finns möjligheter och fördelar. Arbete/högre löner Företagsstart Skolor, universitet, utbildning Familjer och vänner bor där Frihet och demokratiska rättigheter. Stabilt och tryggt Bättre klimat och mat Kollektrafik och bra sjukvård och bättre infrastrukturer Bostäder Internationell migration: push: fattigdom och krig i ett land som Syrien och Afghanistan Pull: möjligheter och att jobba och säkerhet i ett annat land. Push: brist på mat, mediciner, ekonomiskt konkurs- Venezuela Bangladesh = översvämningar, klimatförändringar har påverkat jordbruket negativt-ekonomiska svårigheter. Pull: USA, Tyskland, Sverige= frihet. Infrastrukturer, utbildning och stöd. Push: Mexiko= stor arbetslöshet, fattigdom och problem med att organisera brottslighet och våld Pull: Höga löner, fler jobb och säkerhet i USA. Urbanisering: pull= bättre jobb och utbildning push: brist på arbeten, service och infrastrukturer på landsbygden.