Psuedovetenskap, Fotosyntes och Genteknik PDF

Vetenskap bygger på observationer, mätningar och experiment. Dessa grundar sig i frågeställningar som forskare utvecklar hypoteser utifrån, sedan testas dessa hypoteser genom experiment, observationer och mätningar. För att något ska få kallas vetenskapligt så krävs det att observationer, experiment...

Vetenskap bygger på observationer, mätningar och experiment. Dessa grundar sig i frågeställningar som forskare utvecklar hypoteser utifrån, sedan testas dessa hypoteser genom experiment, observationer och mätningar. För att något ska få kallas vetenskapligt så krävs det att observationer, experiment, mätningar och resultat redogörs med full transparens så att andra forskare kan granska och återskapa dem med samma resultat. Vetenskapliga arbeten följer en viss systematik och forskningsprocess. En pseudovetenskap är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller de metodologiska krav som riktig vetenskap gör. Det är en form av försök att förklara fenomen eller händelser med hjälp av icke accepterade eller oförklarliga teorier, istället för att använda bevisad och vetenskaplig metod. Pseudovetenskap kan även vara en form av missvisande förklaringar för att ge vetenskaplig legitimitet till en icke-vetenskaplig idé eller teori. Enligt boken "Den vetenskapliga revolutionen" av Steven Shapin och Simon Schaffer, finns det kriterier som kan hjälpa oss att identifiera pseudovetenskap. Dessa inkluderar kravet på empiri, förklarande kraft, testbarhet, falsifierbarhet och kritiskt granskning av resultaten. Om en teori eller idé inte uppfyller dessa kriterier är det troligtvis en pseudovetenskaplig idé. En känd pseudovetenskap är rasbiologin. Vars syfte var ”att genom rasbiologisk forskning hitta orsakerna till brottslighet, alkoholism, psykiska problem – och på så sätt bygga en ’rationell befolkningspolitik’.” Enligt Gunnar Broberg i artikeln En meningslös sortering av människor på hemsidan Forskning och framsteg (2012). Den påstådda vetenskapen som bedrevs av Herman Lundborg var mycket ytlig och det fanns en tro om att kunna dra långtgående slutsatser, endast utifrån kroppens yta. Ingen egentlig analys av siffrorna gjordes och mätandet av människor blev istället ett mål i sig, påtalar Broberg. Det gick således inte att säkerställa ett samband mellan utseende och inre egenskaper hos de individer som medverkade i studien. Siffror, tabeller och diagram presenterades för allmänheten på ett effektivt sätt, vilket gav intrycket om att rasbiologin hade vetenskaplig grund. Men det fanns inget betydande mönster i resultaten och resultaten gick heller inte att verifiera. Den rasbiologiska forskningen har alltså ingen vetenskaplig grund. De tidigare nämnda kriterierna som kännetecknar pseudovetenskap, där minst två av dessa återfinns i rasbiologin. Exempelvis kan vi hitta falsifierbarhet som en av dessa företeelser. Herman Lundborgs teori kunde inte styrkas eller avfärdas genom experiment och resultaten av hans forskning kunde inte påvisa några betydande mönster. Handplockade exempel är en annan av företeelserna som återfinns inom rasbiologin och som kännetecknar pseudovetenskap. Herman Lundborg fokuserade endast på arv och biologi som faktorer, vilket gjorde att han helt utelämnade andra faktorer, som miljö och levnadsförhållanden. Genom sann vetenskaplig forskning har rasbiologin förkastats som pseudovetenskap. Rasbiologi spelade en central roll i nazisternas ideologi och bidrog till Förintelsen, där miljontals människor mördades på grund av deras etniska bakgrund. Dessa konsekvenser visar hur farligt det är när pseudovetenskap används för att rättfärdiga hat och förtryck. Det är en påminnelse om vikten av att bygga en vetenskap baserad på fakta och mänskliga rättigheter. Ett annat exempel på pseudovetenskap som ofta diskuteras i media är astrologi, som ofta kan kopplas till vetenskapens astronomi. Medan astronomi, där antagandet att himlakropparnas positioner och rörelser kan påverka mänskliga egenskaper och öden. En del inom astrologin är stjärntecken och enligt astrologi så kan positionerna på de olika planeterna under tiden du föddes påverka hur du fungerar och vem du är som person. Detta saknar dock vetenskaplig grund och kan inte förklaras genom bevisade och upprepade experiment. Trots detta finns det många tidningar och internetforum som fortfarande presenterar horoskop och andra astrologiska påståenden. I vardagslivet kan det vara svårt att skilja mellan pseudovetenskap och riktig vetenskap, särskilt när det gäller komplexa ämnen som hälsa, miljö och nutritionsråd. Det är viktigt att vara kritisk till påståenden som presenteras som vetenskapliga och att konsultera legitima och granskade källor för att avgöra giltigheten av påstådd kunskap. Varför är det så många som tror på olika pseudovetenskaper såsom astrologi när man trots allt vet att det inte finns några bevis för att det stämmer? Det kan dels ha och göra med att få människor vet exakt vad vetenskap innebär och kan helt enkelt inte skilja på de två ämnena. Det är också en bidragande faktor att pseudovetenskapen använder många vetenskapliga begrepp vilket gör att det låter mer trovärdigt. Många hävdar även att det finns vetenskapliga belägg för teorierna, kanske för att man gärna vill att det ska stämma. Det kan också vara någon sorts auktoritetstro som gör att man väljer att tro på olika pseudovetenskapliga teorier. Fotosyntes – Växternas roll som producenter Fotosyntes, namnet kommer från grekiskan, foto som betyder ljus och syntes som betyder sammansättning, är den process genom vilken växter, alger och vissa bakterier omvandlar koldioxid (CO₂) från luften och vatten (H₂O) från marken till glukos (druvsocker) (C₆H₁₂O₆), och syrgas (O₂). Detta sker med hjälp av ljusenergi som absorberas av klorofyllet i växternas blad. Fotosyntesen kan beskrivas med följande kemiska formel: 6CO2+6H2O+ljusenergi→C6H12O6+6O2, (koldioxid+vatten+ljusenergi→glukos+syrgas) I bilden sker fotosyntesen i träden och växtligheten i bakgrunden. Dessa växter fungerar som producenter, eftersom de skapar organiska föreningar (glukos) som fungerar som energi- och kolkälla för andra organismer. Organiska föreningar – Byggstenar för liv De organiska föreningar som bildas i fotosyntesen, såsom glukos, används av växterna själva för att växa och lagras i form av stärkelse, cellulosa och andra kolhydrater. Dessa föreningar är viktiga energikällor för konsumenter, som djuren på bilden (katterna). När djuren äter växterna (eller andra djur som ätit växterna) får de i sig energirika molekyler som bryts ner i deras kroppar genom cellandning. Cellandning – Energins frigörelse Cellandning är den process där glukos bryts ner med hjälp av syre för att frigöra energi i form av ATP (adenosintrifosfat), som används för kroppens funktioner. Under denna process produceras också koldioxid och vatten som restprodukter, vilka släpps tillbaka till atmosfären eller marken. Den kemiska formeln för cellandning är den omvända av fotosyntesen: C6H12O6+6O2→6CO2+6H2O+energi, (glukos+syre→ koldioxid +vatten +energi) På bilden sker cellandningen i katterna. När de andas in syrgas och äter växtbaserad föda (eller föda från andra djur), bryts organiska föreningar ner och koldioxid återgår till atmosfären. Kolets kretslopp – Livets kretslopp Kolet cirkulerar mellan olika delar av ekosystemet i ett ständigt kretslopp. Med min bild ska jag förklara detta flöde: 1. Atmosfären: Koldioxid finns i luften och tas upp av växterna under fotosyntesen. 2. Producenter (växter): Växterna binder kolet i organiska föreningar (glukos) som lagras i deras vävnader. 3. Konsumenter (djur): Katterna äter växterna eller andra djur, vilket för över det bundna kolet i näringskedjan. 4. Cellandning: När katterna använder glukosen frigörs koldioxid tillbaka till atmosfären genom andningen. 5. Nedbrytare: När växter och djur dör, bryter mikroorganismer och svampar ner de organiska föreningarna. Detta frigör kolet som koldioxid (eller metan under anaeroba förhållanden) tillbaka till atmosfären. Detta cirkulerande system är avgörande för att liv ska kunna fortgå på jorden. Sammanfattning 1. Fotosyntesen omvandlar koldioxid till glukos och syre. 2. Organiska föreningar är byggstenar för liv och energikällor i näringskedjan. 3. Cellandning frigör energi från glukos och återför koldioxid till atmosfären. 4. Kolets kretslopp beskriver hur kolet cirkulerar mellan atmosfär, växter, djur och nedbrytare. Denna process visa Uralstring, även kallad generatio spontanea eller generatio equivoca, var en historisk teori som hävdade att vissa djur och mikroorganismer kunde uppstå ur död materia, som jord och vatten, eller ruttnande kött. Denna teori användes för att förklara hur bakterier och djur verkade växa fram från ingenting (Nationalencyklopedin, uralstring). Under antiken trodde man att vissa arter kunde uppstå spontant på platser där de tidigare inte funnits. Till exempel verkade grodor uppstå i dyiga vattensamlingar och svampar vuxit spontant upp ur marken. Under 1600-talet och 1700-talet började naturforskare ifrågasätta denna teori och genomförde experiment som visade att mikroorganismer inte kunde bildas i en steril miljö utan kontamination från omgivningen. Louis Pasteur spelade en avgörande roll i att motbevisa uralstringteorin genom sina experiment på 1800-talet. Han visade att mikroorganismer inte kunde föröka sig i ett hermetiskt slutet kärl där innehållet först hade upphettats. Dessa experiment bekräftade att allt levande måste uppkomma ur något annat levande, vilket motsätter sig uralstringsteorin. Experimentet jag valt att redovisa i denna uppgift är inspirerad utifrån en video på youtube kallad “HSC Study Lab - Y12 Biologi: Modelling Pasteur’s Experiment”. I mitt experiment kommer jag använda buljong för att få svar på om liv kan uppstå från ingenting. Jag använder mig av två små glasbehållare som steriliseras med kokande vatten. Sedan kokas vatten ihop med en hönsbuljong, som fördelas jämnt i glasbehållare. Den ena behållaren har förseglats med ett lock, medan den andra inte är förseglad och står öppet. Nu kommer jag att anteckna dagligen under experimentets gång tills ett tydligt resultat kan konstateras. Jag tror att behållaren som är förseglad med lock förblir densamma som i början eller att det sker en liten förändring i liten utsträckning då en liten mängd luft stängs in i behållaren när den förslöts. Den andra behållaren som är exponerad för syre kommer att vara mottaglig för bakterier. Resultatet borde då visa att behållaren utan lock kommer att drabbas av mikroorganismer från luften och leda till tillväxt av organismer, det kommer alltså med stor sannolikhet att bildas bakterier (mögel). Min hypotes stämde. Vätskan i behållaren som var exponerad för syre började långsamt bilda mögel på ytan samtidigt som den "avdunstade". Till skillnad från den förseglade behållaren som förblev i princip densamma. I behållaren med lock ser vi däremot början på samma process, men med fördröjning. Detta på grund av locket, som i viss utsträckning förhindrar mikroorganismer att komma in och därför fördröjt processen. Behållaren utan lock gick alltså igenom samma process som behållaren med lock, skillnaden var att processen för behållaren med lock tog betydligt längre tid. Louis Pasteurs upptäckter har haft en enorm inverkan på många områden och används fortfarande idag på flera sätt. Utifrån Louis Pasteurs slutsats gällande uralstring fick han dels namnge metoden ”pastörisering”, som mestadels används inom livsmedelsindustrin för att möjliggöra längre hållbarhet på olika livsmedel. Ett exempel är mjölken vi handlar, som är pastöriserad. I Sverige är det lagstadgat att mjölk som säljs ska ha genomgått pastöriseringsprocessen (Livsmedelsverket, 2011), detta för att avlägsna mikroorganismer som dels är skadliga men även värmekänsliga. Denna metod, som är uppkallad efter Pasteur, används för att förlänga hållbarheten och säkerheten hos livsmedel som mjölk, juice och andra drycker. Genom att värma upp vätskan till en viss temperatur under en viss tid dödas skadliga mikroorganismer utan att påverka smaken eller näringsvärdet. Pasteur utvecklade det första vaccinet mot rabies och hans arbete lade grunden för modern vaccinologi. Idag används vaccinationer för att förebygga många allvarliga sjukdomar som mässling, polio och influensa. Pasteur visade att mikroorganismer orsakar jäsning och sjukdomar, vilket ledde till utvecklingen av mikrobiologi som vetenskap. Hans arbete har lett till bättre förståelse av bakterier och virus, vilket har förbättrat diagnostik och behandling av infektionssjukdomar. Pasteurs upptäckt om mikroorganismer ledde även till vidare experiment, vars syfte var att hitta sätt att döda bakterier. Detta var något som revolutionerade sjukvården och minskade dödligheten på grund av sårinfektioner. Dödliga sårinfektioner var väldigt vanligt på den tiden. Enligt SO-rummet (2021) dog så många som 50% av de patienter som genomgått mer omfattande operationer, en död som infann sig som ett resultat av just sårinfektioner. Pasteurs upptäckter om mikroorganismernas roll i sjukdomar har lett till förbättrade hygieniska metoder inom sjukvården och livsmedelsindustrin. Sterilisering av medicinsk utrustning och desinfektion av ytor är några exempel på hur hans arbete har förbättrat folkhälsan, på så sätt bidrog han till minskad dödlighet inom sjukvården. Pasteurs arbete har alltså haft en bestående inverkan på många områden och fortsätter att vara relevant och användbart än idag. Klimatförändringar, särskilt de som orsakas av ökade utsläpp av växthusgaser, har redan visat sig ha omfattande effekter på både ekosystem och samhälle. Klimatförändringar orsakas främst av mänskliga aktiviteter som leder till ökade utsläpp av växthusgaser, vilket resulterar i en global uppvärmning. Denna uppvärmning har långtgående effekter på ekosystem, biologisk mångfald och samhälle. Ekosystemens påverkan Ekosystemet innefattar alla organismer inom ett visst område i naturen, där alla delar samarbetar och lever i symbios. Miljön och samtliga växter, djur och småkryp, har alla sin viktiga roll i systemet. Ett ekosystem kan vara ett väldigt litet område som till exempel en stubbe eller större områden som skogar eller korallrev och kan även ses som ett enda världsomspännande system. Dessvärre innebär klimatförändringarna en rubbning av våra ekosystem. Naturkatastrofer är ett av flera fenomen som uppstår till följd av klimatförändringarna, det manifesterar sig bland annat i form av skogsbränder, svår torka, extrem nederbörd och stormar. Ökade temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan göra det omöjligt för vissa arter att överleva i sina nuvarande miljöer. Detta bidrar till att både växter och djurarter dör ut inom de drabbade områdena, och konkurrensen om föda ökar. Många arter kan behöva flytta mot högre latituder eller högre högar för att anpassa sig till förändrade klimatförhållanden. Denna förflyttning kan leda till nya interaktioner mellan arter, där invasiva arter kan tränga bort inhemska arter, vilket i sin tur kan störa balansen i ekosystemet. Den globala uppvärmningen påverkar inte alla länder på samma sätt men i länderna närmast ekvatorn ser man redan stora förändringar, och det kommer att fortsätta mot sämre konsekvenser under de kommande åren. Snabba klimatförändringar hotar många naturliga habitat. Till exempel lider korallrev av koralldöd på grund av stigande havstemperaturer och försurning av havet, vilket hotar både den marina biodiversiteten och de ekosystemtjänster som dessa rev erbjuder, såsom kustskydd och fiskproduktion. Även ekosystemen i Arktis påverkas av klimatförändringarna, här är isbjörnen ett bra exempel. Enligt Världsnaturfonden (u.å.) håller de smältande isarna på att justera rangordningen mellan den tidigare ledande isbjörnen, mot späckhuggaren som nu börjar ta över positionen som toppkonsument. Isarna har tidigare varit dels ett skydd för isbjörnen mot späckhuggaren och dels att isbjörnen använder sig av isen för att jaga föda i form av sälar som letar sig upp till ytan för att hämta luft. Med hastigt smältande isar minskar isbjörnens möjligheter till att jaga och skyddet från späckhuggarna minskar likväl. Redan nu och sedan många år tillbaka har man kunnat se förändringar. Även ekosystemtjänster, som pollinering och vattenrening, kan rubbas av klimatförändringarna. Exempelvis har förändrade tidpunkter för blomning, samt pollinators beteende upptäckts, vilket kan påverka livsmedelsproduktionen negativt. Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden påverkas precis som ekosystemet av de snabba klimatförändringarna, dessa är sammankopplade. Att skydda den biologiska mångfalden betyder att vi ska värna om och skydda arter, genetisk variation och naturtyper. Rasande förändringar i klimatet är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Enligt en rapport av IPBES riskerar över 1 miljon arter utrotning inom en snar framtid om nuvarande trender fortsätter. Snabb klimatförändring kan leda till förändrat urvalstrykt så att vissa egenskaper som tidigare var fördelaktiga kan bli mindre fördelaktiga, vilket hotar artens överlevnad och kan bidra till en minskning av den genetiska mångfalden. Varje art har sin egen ekologiska nisch och är därför anpassad till sin specifika miljö. Klimatförändringarna gör det omöjligt för vissa arter att leva kvar i sina naturliga miljöer och det är inte säkert att de kan hitta nya miljöer som deras ekologiska nischer har anpassat växterna och djurarterna till. Det är inte heller alla som kan förflytta sig och den biologiska mångfalden hotas när olika arter dör ut, både lokalt och globalt, till följd av klimatförändringarna. Klimatförändringar kan också leda till att vissa arter ändrar sitt beteende, såsom migration eller produktionscykler. Detta kan störa de ekologiska interaktioner som arter är beroende av, exempelvis pollinering av växter eller predation. Samhällspåverkan Samhället behöver naturen och den biologiska mångfalden för att överleva. Det är inte bara näringsfattiga jordar, översvämningar eller brännande hetta som påverkar samhället. Genom vissa växtarter framställs exempelvis mediciner, om dessa växter dog ut skulle det kunna ge förödande konsekvenser. Det skulle även kunna innebära att framtida mediciner inte kommer att upptäckas ifall växter dör ut. Medan allt fler människor drabbas av klimatrelaterade sjukdomar, som myggburna sjukdomar, luftvägsproblem relaterade till sämre luftkvalitet och värmerelaterade hälsoproblem. Värmeböljor, som förväntas bli mer frekventa, hotar särskilt sårbara grupper som äldre och barn (WHO, 2021). Höjda havsnivåer, stormar, extrem hetta och torka är några av faktorerna som gör att vissa delar av världen kommer att bli obeboelig inom en överskådlig framtid. Detta gör att människor får svårt att överleva på olika sätt, förutom naturkatastrofer så blir bland annat matförsörjningen ett omfattande problem till följd av missväxt. Klimatförändringarna påverkar matproduktionen genom ökad frekvens av extremväder som torka och översvämningar, vilket kan resultera i lägre avkastning och därmed ökad hunger och brist på äkta livsmedel (FAO, 2021). Enligt en rapport av FAO kan landets matproduktion minska med upp till 20% till år 2050 på grund av klimatpåverkan. Men det är inte bara matförsörjningen som påverkas. Stigande havsnivåer till följd av de smältande isarna hotar att översvämma hela städer, samtidigt som Sydeuropa i takt med klimatförändringarna förvandlas till öken. Det kommer inte att finnas varken plats, föda eller rent dricksvatten så det räcker när hela länders befolkningar kommer att tvingas till flykt. Om inget görs kommer det enligt Världsnaturfonden (u.å.) slutgiltiga resultatet av klimatförändringarna leda till ett sjätte massutdöende. Även den ekonomiska påverkan av klimatförändringar är omfattande. Dyrare skador på infrastruktur orsakade av extremväder kan kosta länder miljardbelopp. Analyser visar att för varje ton koldioxid som släpps ut, kan effekterna kosta upp till 50 USD. Många experter säger att det inte är för sent att förändra vår klimatpåverkan under de kommande åren. Själv tror jag tyvärr inte på detta och tycker att vårt sätt att leva kostar och kommer fortsätta kosta extremt mycket för jorden. Jag tror att människan kommer att uppleva hemska konsekvenser av den globala uppvärmningen och att många kommer behöva krigas för mat, om inte dö av svält, framför allt i de mindre utvecklade länder där det finns fattigdom i Afrika, Sydamerika och Asien. Om inte människan tvingas ändra på sitt sätt att leva går vi mot katastrofala framtider. Den snabba klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot ekosystem, biologisk mångfald och vårt samhälle. För att mildra dessa effekter är det avgörande att vi agerar snabbt och gemensamt för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa våra samhällen och ekosystem till de ofrånkomliga förändringar som redan sker. Även om alla länder skulle helt plötsligt begränsa sina utsläpp av växthusgaser kommer jordens klimat fortsätta ändras. Det beror på att den globala uppvärmningen arbetar som en kedjereaktion. Ju varmare det blir desto mer is på Arktis samt glaciärer kommer smälta. Isen på Arktis reflekterar solstrålningen, och ju mindre yta den har desto mer solstrålning som når jorden till exempel. Det finns andra faktorer men klimatet kommer tyvärr inte sluta förändras på en gång. Jordens länder måste arbeta ihop, framför allt de rika länder, för att fortsätta minska sina utsläpp av koldioxid. Svar: Att äta fisk är nyttigt av flera skäl. Fisk är en utmärkt källa till viktiga näringsämnen som D-vitamin, omega-3-fettsyror, jod, selen och protein. Omega-3-fettsyror, särskilt DHA och EPA, dessa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan producera dem själv. De är avgörande för hjärthälsa, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke, bidrar till normal hjärnfunktion och är viktig för hjärnans utveckling och funktion. Det kan också ha en positiv effekt på inflammation i kroppen. Fiskolja är en rik källa till dessa, dessutom är fisk är en högkvalitativ proteinkälla, vilket är viktigt för muskeluppbyggnad, reparation och underhåll av vävnader. Många fiskarter är rika på vitamin D, som är viktigt för kalciumupptag, benhälsa och immunförsvaret. I Sverige, där solinstrålningen är begränsad under stora delar av året, är det extra viktigt att få i sig tillräckligt med vitamin D, och fisk kan vara en bra källa. Enligt Livsmedelsverket (u.å) ser man hur ”Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit, "engelska sjukan", hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. Vitamin B12, en annan viktig vitamin som ofta är svårare att få i sig i tillräckliga mängder från andra källor än fisk och kött. B12 är essentiell för nervsystemets funktion och blodbildning. Jod och selen är ett viktigt spårämne som är essentiellt för sköldkörtelns funktion och har antioxidativa egenskaper. Sköldkörteln producerar hormoner som reglerar ämnesomsättningen, tillväxten och utvecklingen. Jodbrist kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) och struma (förstorad sköldkörtel), särskilt hos gravida kvinnor och barn. Livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt intag av jod, och de ger riktlinjer som bör följas för att säkerställa ett balanserat intag. Östersjön är ett brackvattenhav med ett begränsat utbyte av vatten med andra hav. Detta gör att miljögifter kan ackumuleras i ekosystemet och anrika sig i näringskedjan. Att äta mycket fisk från Östersjön kan vara farligt på grund av höga halter av miljögifter som dioxiner, PCB och kvicksilver. Dessa ämnen är fettlösliga och mycket svåra att bryta ner, vilket gör att de ackumuleras i fettvävnaden hos djur och människor. Dioxiner och PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan, nervsystemet, immunförsvaret och möjligheten att få barn (Naturskyddsföreningen). Gravida kvinnor, ammande och barn är särskilt känsliga för dessa gifter och bör därför undvika att äta fisk från Östersjön mer än två till tre gånger per år. Miljögifter sprids i ekosystemet genom olika källor som industriutsläpp, förbränning av avfall och användning av bekämpningsmedel. Dessa gifter kan transporteras långa sträckor via luft och vatten och ackumuleras i sediment på havsbotten. Eftersom många miljögifter är fettlösliga, lagras de i fettvävnaden hos organismer och koncentreras högre upp i näringskedjan. Till exempel kan en rovfågel som äter fisk få i sig höga halter av miljögifter som har lagrats i fiskens fettvävnad. Dessa gifter tas upp av små organismer (plankton), som sedan äts av större organismer. Detta kallas bioackumulering. Ju högre upp i näringskedjan man kommer, desto högre koncentration av gifter finns det i organismerna. Stora rovfisk, som till exempel strömming och lax, ackumulerar därför betydligt högre halter av miljögifter än mindre fiskar. Detta kallas biomagnifikation. När människor får i sig dessa gifter genom att äta förorenad fisk, kan det leda till allvarliga hälsoproblem. Dioxiner och PCB kan påverka hormonbalansen, immunsystemet och öka risken för cancer. Små barn och foster är särskilt känsliga för dessa gifter, vilket gör det viktigt för gravida kvinnor och barn att begränsa sin konsumtion av fisk från förorenade områden. Kvicksilver kan skada nervsystemet, vilket kan leda till problem med minnet, koncentrationen och motoriken. Detta är speciellt farligt för foster och små barn. Livsmedelsverket ger rekommendationer om hur mycket fisk från Östersjön man bör äta, och det är viktigt att följa dessa riktlinjer för att minimera riskerna. Att välja fisk från andra, mindre förorenade vatten är också ett bra sätt att minska exponeringen för miljögifter. För att minska risken att få i sig skadliga ämnen rekommenderas det att variera mellan olika fiskarter och att välja miljömärkt fisk. Rörelseenergi (kinetisk energi): Detta är den energi ett föremål har på grund av sin rörelse. Ju snabbare något rör sig, desto mer rörelseenergi har det. Formeln för rörelseenergi är: E = mv² / 2 Energin (E), är lika med Massan (m), gånger hastigheten (v), upphöjt till två, delat med två. Bokstaven E har ett index (k), för kinetisk. Det visar att det är kinetisk energi som vi menar. Enheten för energi är Joule (Fysikguiden.se). Lägesenergi (potentiell energi): Detta är energi som lagras i ett föremål på grund av dess position i ett kraftfält, oftast ett gravitationsfält. Ju högre upp ett föremål befinner sig, desto mer lägesenergi har det. Formeln för lägesenergi är: Eₚ = mgh Energi (E), är lika med Massan (m), gånger gravitationsaccelerationen (g), gånger höjden (h). Bokstaven E har ett index (p), för potentiell. Det visar att det är potentiell energi vi menar (Fysikguiden.se). Värme: Detta är energin som överförs mellan system på grund av temperaturdifferenser. Värme kan genereras genom friktion, kemiska reaktioner, etc. Formeln som beskriver friktionsarbete (och därmed den förlorade energin som blir värme) är: W = f * s Arbete (energi) som omvandlas till värme (W) är lika med Friktionskraften (f) gånger sträckan (s) Exempel scenario: Tänk dig en berg- och dalbana som når en enorm höjd. När en vagn på berg- och dalbanan klättrar upp till den högsta punkten, omvandlas energi på flera sätt. När vagnen börjar sin resa och rör sig uppåt mot toppen, kommer dess rörelseenergi (E = mv² / 2) att omvandlas till lägesenergi (Eₚ = mgh). Detta beror på att den utför arbete mot gravitationen. När vagnen når toppen av berg- och dalbanan, är all rörelseenergi omvandlad till lägesenergi, då har den maximal lägesenergi på grund av sin höjd, och rörelseenergin är minimal. När vagnen sedan rullar ner från toppen, omvandlas lägesenergin tillbaka till rörelseenergi. Ju högre vagnen startar, desto större blir rörelseenergin i slutet av fallet. Vid botten av fallet, om all energi omvandlas utan förluster, skulle all den potentiella energin ha blivit rörelseenergi. När vagnen rör sig genom spåren kommer det att ske friktion mellan hjulen och spåret, vilket gör att en del av rörelseenergin omvandlas till värmeenergi. Denna friktion orsakar att hjulen och spåren värms upp. Förlusten i energi på grund av friktion är en omvandling från rörelseenergi till värme (W = f * s.). Denna värmeenergi sprids ut i omgivningen och värmer upp materialen på berg- och dalbanan. Sammanfattning av energiomvandlingarna: Rörelseenergi omvandlas till lägesenergi när vagnen stiger. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi när vagnen rullar ner. Rörelseenergi omvandlas till värmeenergi genom friktion under rörelsen. Fråga 2 (betygskriterie III) Svar: Tobak är dåligt för både hälsan, miljön och ekonomin. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) ökar tobaksrökningen risken för åtskilliga sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Tobaksrökning orsakar även luftvägsinfektioner och sjukdomar i andningsorganen. Eftersom blodet hämtar syre från lungorna och transporterar det ut i kroppen så följer även de giftiga ämnena från tobaksröken med ut i resten av kroppen. Lungornas förmåga att ta upp syre begränsas och de röda blodkropparnas förmåga att transportera syre ut i kroppen påverkas negativt. Nikotin från cigaretter påverkar hjärnan genom att binda till receptorer och frisätta signalsubstanser. Rökare kan känna sig avslappnade och glada, men abstinenssymptom som ångest och irritabilitet uppstår när nikotinbrist inträffar. Rökning ökar risken för stroke och hjärnblödning. Rökning påverkar blodkärlen, vilket kan leda till gråare ansiktsfärg och ökad rynkbildning. Kemikalier i röken skadar huden och påskyndar åldrandet. Tjära och nikotin ger gula tänder och ökar risken för tandlossning samt cancer i munhålan. Tobaksodlare påverkas ur flera aspekter. Dels utsätts de för omfattande mängder nikotin, gödningsmedel och bekämpningsmedel, vilket ger upphov till ett flertal hälsoproblem. Enligt A non smoking generation (u.å.) kan en tobaksodlare under en dags arbete få i sig en mängd nikotin som motsvarar 50 cigaretter, nikotinet absorberas bland annat av porerna i huden. Detta kan leda till bland annat nikotinförgiftning, men kan även leda till mer långvariga hälsoeffekter. Tobaksodlingen är allt annat än hållbar. De giftiga bekämpningsmedel som används leder ut i bland annat vattendrag och orsakar missväxt och fiskdöd. De stora mängderna konstgödning utarmar jorden, vilket ger upphov till ökad skövling av skog för att skapa nya odlingsmarker. Samt så avverkas skog för att dels ge bränsle till tobakens torkningsprocess, dels för att producera papper till cigaretter samt cigarettförpackningar. Produktionen av en cigarett kräver 3,7 liter vatten. Rökning slösar därmed resurser och påverkar grundvattennivåer, något som gör stor inverkan på de länder som redan har vattenbrist, exempelvis Afrika. Enligt Tobaksfakta (u.å.) är tobaksindustrin ”världens 18:e största förorenare av kemiskt avfall, och bidrar dessutom till försurning genom utsläpp av svaveldioxid. Även nikotin utgör ett farligt avfall.” Ur ett socialt perspektiv är tobaksodlingen varken gynnsam eller hållbar. Enligt A non smoking generation (u.å.) motverkar tobak alla FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Den största delen av all tobaksodling bedrivs i länder med låg inkomst, till exempel Afrika och Asien, där billig arbetskraft utnyttjas och odlarna till största del består av bönder som antingen äger eller hyr marken. De stora tobaksföretagen erbjuder avtal med dåliga förutsättningar för bönderna och kan därmed pressa priserna på tobaken när bönderna inte alltid kan leva upp till kraven i avtalen. Detta är något som skapar en ojämnt fördelad maktbalans, till företagens fördel, och på bekostnad av böndernas hälsa och levnadsförhållanden. Även barnarbete är förekommande inom tobaksindustrin, något som bland annat kan kopplas till de avtal som görs mellan tobaksföretag och bönder. Tobak företagens höga krav kan tvinga bönderna att behöva hjälp av sin familj, även barnen. Detta leder till att barn vistas i hälsovådliga miljöer, utsätts för tungt arbete samt missar möjlighet till skolgång. Ofta saknas skyddsutrustning för de som arbetar inom tobaksindustrin. Det finns väldigt många aspekter att ta hänsyn till när det kommer till tobaksodling ur ett socialt perspektiv. Enligt Tobaksfakta (u.å.) investerar alla utom en av svenska pensionsfonder i tobaksindustrin. Både företag och banker erbjuder (många gånger omedvetna) fondsparare att göra ekonomiska investeringar, investeringar som faktiskt har en negativ inverkan på både miljö och människors hälsa. Dessutom ger tobaksodlingen tillfälle för stora företag inom branschen att utnyttja fattiga bönder. Så länge det finns en efterfrågan på tobak så kommer dessa företagsjättar att sko sig om "den lilla människan”, alltså bönder och deras familjer. Bönderna har många gånger inget annat alternativ som inkomstkälla och tvingas då mer eller mindre att ingå avtal med tobaksföretagen. Då tobaksskatten i Sverige är extremt hög, så skor sig även till exempel Svenska staten på tobaksindustrins framtågande. Med tanke på hur skadlig tobaksindustrin är så har jag svårt att se den som hållbar. Dels orsakar det hälsoproblem som kostar samhällen både arbetskraft och sjukvårdsbehov i form av sjukdomar eller förtida dödsfall hos invånarna. Dessutom bidrar den till fortsatt fattigdom då barnarbetare inte får chansen att gå i skolan och utbilda sig och på så sätt lyfta samhället. Och inte minst sett till vilken omfattning tobaksodlingen och industrin har en negativ påverkan på miljön. Enligt Tobaksfakta (u.å.) bidrar tobaksindustrin till den globala uppvärmningen, detta genom att den står för minst 84 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Tobaksodlingen och industrin är inte hållbar utifrån någon av dessa ovan nämnda aspekter. Den orsakar lidande, sjukdom, död, fattigdom och miljöförstörelse på flera olika nivåer, samt motarbetar mänskliga rättigheter. Svar: A) DNA är livets molekylära ritning. Dess unika struktur och förmåga att lagra, överföra och reglera genetisk information gör den oumbärlig för tillväxt, utveckling, reproduktion och överlevnad hos alla organismer. Cellkärnan innehåller långa DNA-kedjor som styr alla funktioner i kroppen. DNA har två funktioner, att vara mall för proteiner samt att föra arvsmassa vidare. För att protein ska kunna tillverkas så måste ”mallen” från generna som finns i cellkärnan ut, men samtidigt behöver också informationen bevaras i cellkärnan, vilket sker genom att informationen kopieras genom transkription. Generna fungerar då som en mall i proteintillverkningen. Genen är en del av DNA-kedjan som bestämmer en specifik egenskap, det kan vara t.ex. vår ögonfärg eller hårfärg. Enligt Ugglans biologi (u.å.) har alla organismer DNA, ”hos människan finns det två meter DNA i stort sett alla kroppens celler (undantaget är de röda blodkropparna). Det gör DNA:t till en av de största kända molekylerna. Skulle du plocka ut allt DNA i kroppen och lägga i en rad kommer du till månen och tillbaka.” Genteknik per definition innebär att medvetet utföra ingrepp i arvsmassan, alltså i generna hos en organism. Det bedrivs forskning kring både människors, djurs och växters DNA. Under 70-talet gjorde hybrid-DNA-tekniken sitt stora genombrott, denna teknik kallas även genmanipulation eller genmodifiering. Den innebär en överföring av gener från en organism till en annan. DNA är grunden för allt liv på jorden och återfinns i alla levande organismer. Dess funktion är att lagra all den genetiska information som krävs för organismens utveckling, funktion och fortplantning. I princip är DNA den biologiska bruksanvisningen som finns i alla kroppens celler. DNA är avgörande eftersom det innehåller all den genetiska informationen som gör dig till den du är. Den genetiska informationen är väsentlig för både utveckling, överlevnad och den kan även föras vidare till nästa generation genom fortplantning. Den genetiska informationen påverkar våra egenskaper som individer i allt från utseende till vilken mat vi tycker om osv. Med tanke på hur mycket vi individer skiljer oss åt, borde vårt DNA också skilja sig åt avsevärt. Men så är inte fallet. Trots skiljaktigheter delar vi i genomsnitt ca 99,5% av vårt DNA med individer som vi inte har någon koppling till över huvud taget. Det är i de resterande 0,5% som vi finner kärnan till våra unika egenskaper. Trots att vi individer på många plan är mer lika än olika, avslöjar varje individs DNA en annan historia och talar till exempel om vilka våra släktingar är och var de kommer ifrån. Strukturen hos DNA enligt Ehinger.nu DNA-molekylen består av två långa kedjor av nukleotider som är tvinnade runt varandra i en dubbelhelix. Varje nukleotid består av tre komponenter, en fosfatgrupp, en sockermolekyl (deoxiribos) och en kvävebas (adenin [A], tymin [T], guanin [G] eller cytosin [C]). DNA-molekylens två kedjor är antiparallella och hålls samman av vätebindningar mellan kvävebaserna. Bas Parningen sker enligt följande regler: Adenin (A) parar sig med Tymin (T) och Guanin (G) parar sig med Cytosin (C). DNA kan replikera sig själv, vilket är viktigt för celldelning. Under replikationen öppnas dubbelhelixen och varje kedja fungerar som en mall för syntesen av en ny kompletterande kedja. Detta säkerställer att varje ny cell får en exakt kopia av DNA. Transkription är processen där DNA kopieras till mRNA (messenger RNA), som sedan transporteras ut ur cellkärnan för att delta i proteinsyntesen i ribosomerna. 1.​ Initiering: RNA-polymeras binder till DNA vid en specifik startpunkt. 2.​ Elongering: RNA-polymeraset rör sig längs DNA och skapar en mRNA-sträng genom att lägga till RNA-nukleotider. 3.​ Terminering: När polymeraset når en stoppsekvens, slutar transkriptionen och mRNA-molekylen frigörs. mRNA-molekylen translateras sedan till ett protein genom att ribosomerna läser av mRNA-sekvensen och använder tRNA (transfer RNA) för att lägga till de rätta aminosyrorna i den växande polypeptidkedjan. Kodon på mRNA parar sig med antikodon på tRNA, vilket säkerställer korrekt aminosyresekvens (Ehinger.nu). DNA är ansvarigt för genetisk variation. Mutationer, som är förändringar i DNA-sekvensen, kan inträffa och leda till nya egenskaper eller sjukdomar. Genetisk rekombination under meios, där kromosomer utbyter genetiskt material, bidrar också till genetisk variation och evolution. Genuttryck regleras på flera nivåer, inklusive DNA-packning (kromatinstruktur), transkriptionsfaktorer och RNA-interferens. Reglering av genuttryck gör att celler kan svara på förändringar i miljön och specialisera sig till olika celltyper trots att de har samma DNA. B) Genteknik är något som mänskligheten har stor nytta av och är av stor vikt för mycket av den forskning som bedrivs. Genom genteknik skapas GMO (genetiskt modifierad organism), något som kan ge en organism nya egenskaper och används för att bedriva forskning kring olika geners funktioner (Jordbruksverket, 2022). Med hjälp av genteknik kan vi göra mycket, några exempel är att forska om och bota svåra sjukdomar, lösa brott genom att hitta fingeravtryck eller DNA. Faderskapsmål är också något som avgörs med genteknik, samt släktforskning har blivit möjlig genom gentekniken. Vid katastrofer av olika slag kan genteknik användas för att identifiera offer. Det finns många användningsområden för gentekniken och den har öppnat upp oerhört många möjligheter. Inom det medicinska området används gentekniken för att studera och behandla genetiska sjukdomar. Det är inte tillåtet att göra förändringar i människors DNA, undantaget är att det görs i samband med genterapi. Det görs för att förhindra att förändringen går i arv till nästa generation. Vissa genetiska sjukdomar är orsakade av mutationer, alltså genetiska förändringar, och är till 100% ärftliga. Sedan finns det de genetiska mutationer som inte förs vidare genom arv, utan uppstår genom genetiska förändringar som skett genom livet, exempelvis vissa former av cancer.