Mesopotamien och Antiken: Historia

Mesopotamien och Egypten

• Präster hade stor makt och faraonerna ansågs vara guds sändebud.
• Polyteistisk religion dominerade.
• Tron på ett evigt liv var central.
• Astronomi användes för att förutsäga Nilens flöden.
• Ett kalendersystem med 365 dagar utvecklades.
• Matematik och geometri användes för administration.
• Sumererna utvecklade det första skriftspråket (ca 3100 f.Kr.).
• Hammurabis lagar var en tidig rättskodex.
• Konsten användes för att visa gudarnas och härskarnas makt, exempelvis pyramider.
• Under Akhenatons tid ändrades den egyptiska konststilen till en friare och mer uttrycksfull stil.
• Aldrig tidigare hade en farao avbildats så personligt.
• Litteraturen var starkt kopplad till religionen.

Antiken

• Minoerna var en tidig civilisation.
• På 700-talet f.Kr. uppstod stadsstater.
• Kolonier spred den grekiska kulturen.
• Romarriket etablerades på 500-talet f.Kr., först som republik och sedan som kejsardöme.
• Religionen utvecklades från dyrkan av Zeus till kristendom.
• De grekiska gudarna framställdes som mänskliga med bråk och intriger.
• Templen ansågs vara gudarnas hem.
• Slavar och fattiga var de första att konvertera till kristendomen.
• En sammanhållande religion ansågs viktig.
• Demokrati utövades, men endast av fria manliga medborgare.
• Filosofin blomstrade i Grekland.
• Sofisterna hävdade att det inte finns någon objektiv sanning och utvecklade kritiskt tänkande.
• Sokrates motsatte sig sofisterna och trodde på en universell moral.
• Sokrates var kritisk mot staten och dömdes till döden.
• Platon var idealist och prioriterade det andliga före det materiella.
• Platon ansåg att konst var en dålig kopia av verkligheten.
• Aristoteles, till skilllnad från Platon, betonade den synliga världen.
• Bibeln och Aristoteles var viktiga kunskapskällor fram till 1600-talet.
• Epikurismen förespråkade att undvika bekymmer.
• Stoicismen betonade att möta livets motgångar med jämnmod.
• Konstnärer betraktades som hantverkare snarare än genier.
• Vissa hantverkare, som Fidias (kopplad till Parthenon), blev kända.
• Författare hade en något högre status då de nådde en bredare publik.
• Författare var ofta beroende av stöd från rika personer eller kejsaren.
• Författare var tvungna att hålla sig inom de ramar som staten ansåg acceptabla.
• Sofokles fick viktiga roller i samhället.
• Euripides gick i exil och levde i en grotta.

Medeltiden

• Feodalmakten och kyrkan dominerade.
• Utvecklingen var långsam men lade grunden för 1400-talet.
• Folkvandringarna minskade handeln.
• Jordbrukskulturen var dominerande.
• Kyrkan hade stort inflytande och tolererade inte andra idéer.
• Kyrkan bidrog med en enhetlig kultur, kommunikation, undervisning, sjukvård, tröst och hopp.
• Vetenskapen var kopplad till kyrkan.
• Thomas av Aquino försökte förena antikt tänkande med kristendom genom Aristoles logiska tänkande.
• Thomas ville bevisa Gud och hävdade att tro och vetande var samma sak.
• Kvinnor från finare familjer kunde få undervisning hemma, som Hildegard av Bingen.
• Annars kunde kvinnor bli nunnor, som Heliga Birgitta.
• Hildegard av Bingen skrev religiösa och naturvetenskapliga böcker om kost och hälsa, astrologi och filosofi.
• Hildegard brevväxlade med kungar, påvar och kejsare och gav synpunkter på politiska och religiösa frågor.
• Hildegard kritiserade korruption.
• Romanska och gotiska arkitekturen dominerade.
• Måleriet och konsten skulle återge Bibelns budskap och ge betraktaren en religiös upplevelse.
• Verklighetstrogenhet var inte viktigt.
• Bokmåleri med färglagda illustrationer var vanligt.
• Mesta konsten var anonym då man sågs som hantverkare.
• Kulturarbetare verkade i kyrkans eller furstens tjänst och gav därför äran till uppdragsgivaren.
• Det var omöjligt att försörja sig som författare.
• Texter spreds utan att skaparen fick betalt.
• Vissa, som Dante, kunde vara författare på heltid tack vare tidigare förmögenhet.
• Giotto var en av de första konstnärerna som fick ett bra rykte.
• Social tillhörighet var viktig då trubadurer hyllades medan gycklare var rättslösa.

Renässansen

• Mer fokus på individen och humanism.
• Livet skulle levas här och nu, med individens frihet i fokus.
• Man blickade tillbaka till antiken.
• Geografiska upptäckter och handel främjade renässansen.
• Borgarklassen växte fram.
• Kungamakten blev rikare och mer enväldig.
• En ny världsbild presenterades.
• Familjen Medici i Florens omgav sig med kultur och knöt den till furstehoven för att sprida en bra bild av sig själva.
• Städer tävlade om sitt utseende.
• Man ifrågasatte den "mörka" medeltiden och hyllade den "ljusa" renässansen.
• Utbildningsmöjligheter fanns utanför kyrkan.
• Kyrkan utövade fortfarande censur och kontroll.
• Religion ifrågasattes inte.
• Gutenberg möjliggjorde fler böcker.
• Humanismen betonade att människan var fri att forma sig själv och sin tillvaro.
• Det fanns ett ökat intresse för människan.
• Källkritik utvecklades.
• Machiavelli förespråkade en enad italiensk stat styrd av en stark ledare.
• Reformationen kritiserade kyrkan och dess maktmissbruk.
• Martin Luther startade splittringen av kyrkan.
• Luther menade att frälsning nås genom tro, inte goda gärningar.
• Endast Bibeln skulle vägleda.
• Luther betonade vikten av att alla skulle kunna läsa och göra egna tolkningar.
• Motreformationen stärkte den katolska kyrkan.
• Kristendomen var splittrad.
• Copernicus presenterade en heliocentrisk världsbild.
• Kyrkan gillade inte den heliocentriska världsbilden.
• Arkitekturen undvek höga hus och riktade intresset mot här och nu.
• Donatello och Michelangelo var betydande konstnärer.
• Under Renässansen idealiserades konstnärer som genier.
• Kyrkan var inte längre den enda dominerande beställaren av konst.
• Shakespeare var en framstående författare.
• Albrecht Dürer avbildade sig själv på samma sätt som furstar och påvar, vilket visade att konstnärers status hade höjts.
• Konstnären geniförklarades, välutbildade, individuella och unika.
• Konstnärer signerade sina verk.
• Författare hade fortfarande svårt att försörja sig.
• Shakespeare tjänade mer som skådespelare än som författare.

Barocken

• Under 1600-talet triumferade enväldet.
• Katolska kyrkan stärktes.
• Renässansens betoning på frihet ersattes av plikt och kontroll.
• Kulturlivet tjänade makten.
• Kulturen var storslagen, dramatisk och praktfull.
• Thomas Hobbes menade att enväldet var nödvändigt.
• Vetenskapen fortsatte att utvecklas.
• Copernicus och Keplers teorier testades och bekräftades.
• Kyrkan fortsatte att kritisera vetenskapen..
• Rationalismen betonade förnuftet och det logiska tänkandet.
• Descartes tvivlade på sinnena och erfarenheten.
• Francis Bacon förespråkade empirism och att vetenskap och religion inte skulle blandas.
• John Locke underströk vikten av att lita på vårt förnuft och menade att erfarenheter skapa oss.
• Naturrätten betonades, liksom att undvika maktmissbruk.
• Kontraster mellan ljus och skugga var viktiga inom konsten.
• Caravaggio var en viktig konstnär.
• Kyrkan gav uppdrag för att visa sin triumf över reformationen.
• Rembrandt utforskade inre känslor på ett realistiskt sätt.
• Aphra Behn var den första engelska kvinnan som försörjde sig på författarskap.
• Opera blev en ny form av musik och drama.
• Bach lyfte fram Guds storhet genom sin djupt religiösa musik.
• Barockens kultur kontrollerades noggrant och präglades av mindre frihet än under renässansen.
• Fransk klassicism införde regler för stil och innehåll.
• Franska akademin såg till att reglerna följdes.
• Censuren begränsade kulturen men upphävdes i slutet av 1600-talet i många länder.
• Kulturpersoner var knutna till städer, hov och kyrka.
• Särskilt författare hade garanterad inkomst genom dessa kopplingar.

Upplysningen

• Upplysningen var en brytningsperiod.
• Borgarnas inflytande ökade.
• Ifrågasättande, jämlikhet och tolerans var viktiga ideal.
• Handelns positiva effekter märktes av borgarna.
• Arbetarklassen växte fram.
• De flesta europeiska länder styrdes av enväldiga härskare, men parlament växte fram.
• Upplysningen återgick till individen och friheten.
• Förnuft och erfarenhet betonades.
• Newton bidrog till en mekanisk världsbild.
• Läskunnigheten ökade, vilket spred idéer genom tidningar och salonger.
• Montesquieu förespråkade maktdelning.
• Leibniz, Voltaire och Rousseau var viktiga tänkare.
• Rousseau lade grunden för romantiken genom att idealisera ett enklare liv.
• Mary Wollstonecraft var feminist och förespråkade jämlikhet mellan könen.
• Rokokon var en populär inredningsstil.
• Nyklassicismen dominerade måleriet.
• Överklassens bekymmerslösa tillvaro skildrades.
• Man hade tröttnat på det dramatiska.
• Daniel Defoe ("Robinson Crusoe") och Voltaire var betydande författare.
• Mozart och Beethoven var viktiga musiker.
• Medelklassens ökade inflytande ledde till en bredare kultur som inte längre bara var för eliten, särskilt inom litteraturen.
• Konstnärlig frihet var fortfarande begränsad på grund av censur.
• Boktryckare vågade inte trycka vad som helst.
• Förhållandena varierade från land till land.
• Rousseau och Voltaire fängslades eller flydde.
• Jaques-Louis David belönades för sina tjänster.
• Dans och teater hade höga krav på både uttryck och skicklighet.
• Fler kvinnor uppträdde på scen och hyllades.
• Beethoven hade enkel bakgrund men fick stöd på grund av sin genialitet.
• Genikulturen kring konstnären fördjupades under romantiken.

Romantiken

• Upplysningens betoning på förnuft, teknik och vetenskap samt den mekaniska världsbilden upplevdes av många som kall och meningslös.
• Känsla och fantasi betonades.
• Den sanna verkligheten ansågs ligga i en idévärld (Platon).
• Eskapism var vanligt.
• Kant menade att det vi inte kan se inte har någon betydelse.
• Kant hävdade att förnuftet är dåligt.
• Fichte betonade konstruktionen av människans medvetande.
• Verkligheten existerar i den form som vi uppfattar den.
• Hegel utvecklade tes, antites och syntes
• Nationalism växte fram.
• Von Herder talade om en folklig unik andlig kraft.
• Von Schelling betonade naturen.
• Man protesterade mot klassicismens regler.
• För att förmedla bilden av idévärlden måste man ha frihet och inga stränga regler.
• Eklekticism, en sammansmältning av stilar, var vanlig.
• Parlamenthus kombinerade gotik och renässans.
• Måleriet betonade stämning.
• Realism var inte så viktigt.
• Landskapsmåleri var populärt (Caspar David Friedrich).
• Den franska romantiken var mer våldsam.
• Litteraturen präglades av eskapism (Lord Byron).
• Musiken fick färre regler och mer känsla (Chopin, Liszt).
• Nationalromantiken växte fram (Grieg, Tjajkovskij).
• Operan utvecklades (Wagner, Verdi).

Konstnären och författarens situation under Romantiken

• Konstnärerna upphöjdes till gudomliga sändebud och genier, vilket gav dem hög status och större frihet att skapa vad de ville.
• Större möjlighet att försörja sig.
• Scott och Verdi blev förmömögna under sin livstid.
• De var sin tids kändisar (klädstil, skvaller).
• Allt för djupsinnig litteratur eller kultur intresserade inte borgarfolket.
• Konst som avvek för mycket från det traditionella uppskattades inte.
• Vissa vände frivilligt ryggen mot publiken och föraktade de som anpassade sig till rådande smak.
• Hellre ett misslyckande än ett oengagerat försök att nå fram.

Realismen

• Industrialiseringen skedde.
• Romantiken vände ryggen åt industrialismen.
• År 1830 kom en reaktion mot deras verklighetsflykt.
• Nya arbetstillfällen skapades för kvinnor.
• Ökad jämlikhet.
• Människan sågs inte längre som en "gudavarelse" utan som en biologisk varelse.
• Stora ekonomiska och sociala förändringar omvandlade ståndssamhället till ett klassamhälle.
• Darwin utvecklade sin evolutionsteori.
• Schopenhauer var pessimist och betonade självbevarelse.
• Nietzsche talade om viljan och övermänniskor.
• Kierkegaard (motsatsen till Hegel) hävdade att det inte finns någon världsande och att vi måste forma vår egen moral.
• Kierkegaard pratade om ångest som en tomhetskänsla.
• Varje människa måste ta ansvar för sitt liv och ställs därför inför många val, vilket leder till ångest.
• Jugendstilen kännetecknades av assymmetri (exempel: Sagrada Familia).
• Courbet var en viktig realistisk målare.
• Monet utvecklade impressionismen, som fokuserade på flimmer och ljus.
• Van Gogh och Cézanne var framstående postimpressionister som fokuserade på subjektiva och individuella känslor.
• Henrik Ibsen skrev realistiska dramer (exempel: "Gengångare").
• Emile Zola var en framstående naturalistisk författare.
• Jane Austen och George Sand var kvinnliga författare.
• Debussy var en viktig musiker.

Konstnärens och författarens situation under Realismen

• Konstakademierna och konsthandlarna på 1800-talet föredrog i regel traditionell och smakfull konst.
• De hade svårt för vardagsnära motiv och nya formspråk.
• Realisterna refuserades från konstutställningar och hånades av en bredare publik.
• Konstnären betraktades som en outsider och bohem som stod utanför det borgerliga samhället.
• Konstnärskollektiven blev räddningen för många, likt impressionisterna.
• Vissa, som Courbet, bar sitt utanförskap med stolthet och ville chocka.
• Van Gogh sålde bara en enda målning under sitt liv men betraktas nu som en av de bästa.
• Monet och Renoir fick uppleva att kritikerna hade fel.
• Impressionismen är nu en av de mest omtyckta konstformerna.
• Realismens litteratur fick ett snabbare genomslag hos allmänheten, framförallt medelklassen.
• Borgerliga kvinnor läste mer
• Arbetare hade inte tid eller råd att läsa, även om de kunde.
• Bibeln var fortfarande den mest lästa boken.
• Böcker hade blivit mycket billigare.
• Papperstillverkningen hade effektiviserats.
• Bokförlag grundades, vilket underlättade för författare.
• Förlagen ville bara ha de författare som sålde bra, vilket innebar en inskränkning i den konstnärliga friheten.
• Säkraste var det för författare att skriva i följetonger i tidningar och tidskrifter.
• Fler författare än tidigare kunde försörja sig på sitt arbete (Dickens, Zola, Dostojevskij).
• Censuren var avskaffad i de flesta europeiska länder, men stadsmakten hade fortfarande stort inflytande.
• Flaubert och Baudelaire åtalades.
• Zola tvingades till landsflykt efter att ha anklagat franska staten och armén för korruption.

1900-1945

• Framtidsoptimism var en reaktion mot naturalismen.
• Tron på naturalism var stark tidigare, men nu blev det mer komplicerat.
• Freud förtydligade ord inom filosofin.
• Samhället genomgick stora förändringar, men kulturen avstannade och fortsatte att representera den borgerliga smaken.
• Modernismen eftersträvade ett bättre uttryck för den moderna människans tankar och världsbild.
• Funktionalism växte fram.
• Expressionismen (Van Gogh) försökte beskriva känslor och subjektiva upplevelser.
• Oharmoniska känslor och ångest var centrala.
• Expressionismen var stor i Tyskland och visade det som folk inte ville se och chockerade.
• Efter nazisternas maktövertagande blev expressionismen synonymt med "den urartade konsten".
• Konstnärer tvingades fly och tavlor beslagtogs.
• Fauvismen använde färger för att uttrycka känslor.
• Kubismen var den första abstrakta konstformen.
• Kandinsky menade att färger och former kan ha känslomässig inverkan som musik.
• Futurismen speglade den tekniska tidsåldern och den moderna storstadsmänniskan.
• Futuristerna välkomnade första världskriget och såg det som ett sätt att rasera allt och bygga upp på nytt.
• Det fanns inslag av Nietzsches övermänniska.
• Dadaismen och surrealismen växte fram.
• Den unga generationen sa att realism aldrig kan ge en sann tolkning eftersom alla tolkar verkligheten på olika sätt.
• James Joyce's "Odysséus" beskriver vardagliga händelser men vill nå fram till det inre.

Konstnärens och författarens situation:

• Inte längre dominerar en elit kulturen, utan populärkulturen betyder allt mer.
• Teknisk utveckling har också varit viktig (film, radio, massproduktion).
• Kultur är nu lättillgängligt.
• Modernistiska konstnärer stod utanför populärkulturen.
• De vände sig till en liten, insatt krets och tog avstånd från den traditionella uppfattningen.
• Publiken tog ära av att tillhöra ett avantgarde och söka efter framtidens uttrycksformer.
• Modernistiska konstnärer fick förlita sig på rika vänner, modiga förläggare och framsynta konsthandlare.
• För vissa kom berömmelsen tidigt, som Picasso.
• För andra kom den senare, som Kafka.
• Med tiden fick modernismen sitt erkännande och blev en del av det kulturarv som den föraktade.

Efter 1945

• Globaliseringen innebar mångfald och utbyte av idéer.
• Existentialismen växte fram.
• Jean-Paul Sartre var ateist och menade att kriget visade att det inte fanns någon gud.
• Kierkegaard (kristen) menade att människan är fri och kan ändra sitt liv.
• Vi ställs inför val och detta skapar ångest.
• Sartre såg ångest som naturligt.
• Att försöka undvika ångest och inte ta ansvar ser Sartre som självbedrägeri.
• Vi har ett moraliskt ansvar att vara medmänniskor.
• Livet i sig har ingen mening utan varje individ måste engagera sig i något meningsfullt.
• Feminismen växte fram.
• Simone de Beauvoir skrev "Det andra könet".
• Populärkulturen har fått större utrymme
• Fler personer har pga mindre arbetstid haft tid att konsumera kultur men föredrar det lättillgängliga, lättförstådda underhållning.
• Trots att finkulturen nu är tillgänglig för nästan alla, så är den fortfarande dominerad av en mindre mer välutbildad grupp.
• Klyftan mellan finkultur och populärkultur består.
• Ungdomar blev viktigare.
• Ungdomskulturen utmanade sina föräldrars åsikter och det materialistiska samhället.
• Hippiekulturen växte fram.
• Innan 70-talet vad det tydligare gränser mellan konstformer.
• Sedan dess har gränserna suddats ut mer.
• Happenings och performances blev vanliga.
• Från renässansen fram till 1900-talets början strävades det efter det mest realistiska.
• Provokation blev vanligare
• Man drog paralleller mellan nazisternas syn på det degenererade konsten.
• Vid sidan om realismen har fantasin blivit en populär genre inom litteraturen.
• Tolkien och JK Rowling är kända fantasyförfattare.

Utforska Mesopotamiens och antikens civilisationer. Lär dig om religion, astronomi, matematik och konst under dessa perioder. Upptäck även viktiga händelser som utvecklingen av skriftspråket och Hammurabis lagar.