Epistemologi: Kunskap och Gettier-fall

Epistemologi

• Epistemologi är den gren av filosofin som studerar kunskap.

Kunskap

• Kunskap definieras som "sann, berättigad tro".
• För att något ska räknas som kunskap måste det vara sant, berättigat, och man måste tro på det.
• Sanningen kan vara fysisk, mental eller social.
• Vetenskap innebär att ha kunskap om något (X) om det är sant att X, man har goda skäl att tro det, och man tror att X.

Den klassiska kunskapsdefinitionen

• Den klassiska kunskapsdefinitionen, formulerad av Platon, säger att kunskap är sann, berättigad tro.
• För att något ska räknas som kunskap måste tre villkor uppfyllas: det måste vara sant, man måste ha goda skäl att tro på det, och man måste tro på det.

Edmund Gettier – fall

• Gettier-fall visar att sann, berättigad tro inte alltid räcker för kunskap.
• Ett exempel är Anna som ser Elias på skolgården men det är egentligen hans tvillingbror Erik. Anna tror sanningen (Elias är i skolan) och har skäl att tro det (ser honom), men har inte kunskap eftersom det inte är Elias hon ser.

Pragmatism

• Utvecklades i USA under sent 1800-tal.
• Grundtanke: Sanning är det som fungerar i praktiken.
• Charles Peirce: En idés mening består i dess praktiska konsekvenser.
• John Dewey: Sanningar är verktyg som hjälper oss att lösa problem.
• William James: "Sant är det som är bra att tro".
• En idé verifieras genom dess konsekvenser över tid.

Korrespondensteori

• En av de mest intuitiva teorierna om sanning.
• Aristoteles: "Att säga om det som är att det är, och om det som inte är att det inte är, är sant."
• Förutsätter en objektiv verklighet oberoende av våra uppfattningar.
• Tarski: "Påståendet 'p' är sant om och endast om p". Exempel: "Snö är vit" är sant om och endast om snö är vit.
• Kritiken handlar om hur vi kan jämföra påståenden med en "ren" verklighet.

Koherensteori

• Betonar inre sammanhang mellan övertygelser.
• En idé är sann om den passar in i och förstärker ett större nätverk av övertygelser.
• En koherent teori bör maximera förklaringskraft och minimera motsägelser.
• Historiskt förknippad med idealistiska filosofer som Hegel.
• Det finns olika syn på om det finns ett ultimat koherent system eller om flera kan existera.

Konsensus

• Har viktiga sociala dimensioner.
• Habermas: Sanning uppstår genom ideal kommunikation.
• Inom vetenskapsfilosofi ses vetenskaplig sanning som det som det vetenskapliga samfundet kommer överens om.
• Peirce: Sanning är "den åsikt som vetenskapliga undersökningar i det långa loppet är ämnade att enas om."
• Kritik: Maktrelationer påverkar vilka "sanningar" som accepteras.

Relationer mellan teorierna

• Korrespondens utgör sanningens natur, medan koherens och pragmatism ger oss kriterier för att identifiera sanningar.
• Richard Rorty föreslog att vi bör överge den traditionella sanningsdiskussionen och istället fokusera på hur vi använder språk för att hantera världen.
• Alethisk pluralism föreslår att olika sanningsbegrepp kan vara lämpliga inom olika diskursdomäner.
• Varje teori fångar något viktigt om hur vi förstår och använder begreppet sanning, men var och en har också sina begränsningar när den används ensam.

Rationalism vs. Empirism

• Rationalism: Kunskap genom tänkande.
• Empirism: Kunskap genom sinneserfarenhet.

Descartes

• Anser att tänkande är mer grundläggande än erfarenhet.
• Använde tvivel som metod för att nå säker kunskap.

Locke

• Människor föds som blanka blad (tabula rasa) som fylls med kunskap.
• Förnuftet är sekundärt jämfört med erfarenheter.

Hume

• Var mer extrem i sin empirism än Locke.
• Vi kan bara vara säkra på de intryck vi fått.
• Kunskap kommer från sinnesintryck.
• Enligt Hume kan man inte ha kunskap om vad som är moraliskt rätt eftersom moraliska egenskaper inte motsvarar några intryck.

Kant

• Väckt ur sin "dogmatiska slummer" av Humes kunskapsteori.
• Skiljer på erfarenhetskunskap och förnuftskunskap.

Kunskap a priori vs. a posteriori

• Kunskap a posteriori (erfarenhetskunskap): Tillfällig och individuell kunskap som bygger på erfarenhet.
• Kunskap a priori (förnuftskunskap): Nödvändig och allmängiltig kunskap som är oberoende av erfarenhet.

De fem goda skälen

• Sinneserfarenhet
• Minne
• Deduktion
• Induktion
• Omedelbar insikt

Sinneserfarenhet

• Fysikaliska grunder (ljudvågor, fotoner, luktämnen) leder till reaktion i sinnesorganen.
• Aktivitet i hjärnan, delvis medfödd, delvis formad av egna upplevelser.
• Leder till sinnesintryck som är beroende av både fysikalisk grund och medvetandeprocesser.
• Kritik: Sinnesorgan är opålitliga, erfarenheter och förväntningar påverkar.

Minne

• Vilar på medvetandeprocesser.
• Inte exakt, förfaller, omskapas.
• Kritik: Minnet kan vara opålitligt, erfarenheter och förväntningar påverkar.
• Ett av få exempel som har tillgång till dåtid och andra platser till kunskap.

Deduktion

• En typ av logiskt tänkande som ger tvingande slutsatser.
• Exempel:
  • Alla människor är dödliga. Per är en människa. Alltså är Per dödlig.
  • Jörgen är längre än Per. Per är längre än Julia. Alltså är Jörgen längre än Julia.
  • Om pnylkar koffrar, så väpplar trommern. Pnylkar koffrar. Alltså trommern väpplar.
• Kritik: Beroende av att vi redan har sann kunskap, svårt att veta om vi har alla relevanta premisser.

Induktion

• En typ av tänkande som ger sannolika men inte tvingande slutsatser.
• Exempel:
  • Människor blir i allmänhet stressade av att köpa hus. Julia köper hus. Alltså blir Julia stressad.
  • De flesta historielärare är allmänbildade. Jörgen är historielärare. Alltså är Jörgen allmänbildad.
  • Alla sorters mipplar vi hittills undersökt är giftiga. Stubbel är en nyupptäckt sort av mippel. Alltså är Stubbel giftig.
• Kritik: Beroende av att vi redan har kunskap som är sann, svårt att veta om vi har alla relevanta premisser.

Omedelbar insikt

• Det som klart förstås som uppenbart sant utan upplevelser eller logiska slutsatser.
• Exempel:
  • Det finns ingen boll som inte är en boll.
  • Ett föremål som är helt rött är inte blått.
  • Jag tänker, alltså finns jag.
• Kritik: Oklart om dessa insikter säger något av större intresse, eventuellt beroende av kulturella faktorer.

Sanningsteorier

• Korrespondensteorin
• Koherensteorin
• Konsensusteorin
• Pragmatism

Korrespondensteorin

• En idé är sann om den stämmer överens med det jag upplever med mina sinnen.
• Exempel: Det är nyttigt att äta ett äpple om dagen om vi kan uppleva det med våra sinnen.

Koherensteorin

• En idé är sann om den stämmer överens med det jag redan håller sant.
• Sanningarna ska passa med varandra.
• Exempel: Det är nyttigt att äta ett äpple om dagen om det passar ihop med alla andra sanningar jag är övertygad om.

Konsensusteorin

• En idé är sann om andra som är insatta i området också tycker så.
• Sann om vi kommer överens med andra att det är sant.
• Exempel: Det är nyttigt att äta ett äpple om dagen om det är vad nutritionister och andra insatta anser.

Pragmatism

• En idé är sann om den funkar för mig att tro på, det vill säga att det gör ditt liv bättre.
• Exempel: Det är nyttigt att äta ett äpple om dagen om det underlättar för oss att göra det.